Regeringens insatser för en modern, tillgänglig och jämlik vård - intervju med ansvarig minister Annika Strandhäll

Svensk vård håller hög internationell standard. Samtidigt dras vården med utmaningar som behöver hanteras. Annika Strandhäll, ansvarig minister för sjukvård, berättar om regeringens satsningar för att skapa en modern, tillgänglig och jämlik vård.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll
Annika Strandhäll, ansvarig minister för folkhälsa, idrott och sjukvård. Foto: Kristian Pohl

Vilka är utmaningarna i Sveriges hälso- och sjukvård idag?

Sverige har en vård i världsklass med mycket goda medicinska resultat. Medellivslängden ökar, liksom andelen som överlever cancer. Samtidigt har vi flera utmaningar och problem som måste hanteras. Det handlar bland annat om problem med tillgänglighet, med bemanning och med att använda personalens kompetens på bästa sätt. Problemen hänger också ihop – bemanningsproblem bidrar starkt till tillgänglighetsproblemen.

Vi ser också att vården inte i tillräckligt hög grad är organiserad efter patientens behov och att primärvården inte är tillräckligt utvecklad. Vården är inte heller tillräckligt bra på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Vilket ansvar har staten för att lösa utmaningarna i vården?

Även om landstingen är ansvariga för att driva, organisera och bemanna hälso- och sjukvården i Sverige, fyller staten en viktig funktion för att ge förutsättningar för en jämlik vård för alla i hela landet. Statens roll är bland annat att stifta lagar, vara normgivande och att via myndigheter kontrollera och följa upp vården. Men regeringen stödjer också landstingens arbete på olika sätt, bland annat genom statsbidrag. Stat och landsting behöver tillsammans peka ut de långsiktiga utmaningarna för hälso- och sjukvården och redovisa förslag på lösningar på dessa.

Kan du ge exempel på vad regeringen gör för att hantera utmaningarna?

Det självklara målet är att människor alltid ska få bra vård, oavsett vem man är eller var man bor. Det kräver ett strategiskt, långsiktigt och målmedvetet arbete. Regeringen investerar årligen miljardbelopp för en bättre och mer jämlik vård, både genom riktade satsningar och genom att landstingen fått höjda generella statsbidrag. Ytterligare satsningar har aviserats inför höstbudgeten – en patientmiljard för att man snabbare ska kunna få vård, och två miljarder för att stärka personalens villkor och förutsättningar.

Det sker också en satsning på 500 miljoner kronor per år mellan 2015-2018 för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård, med fokus på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna.

Regeringen har också under det senaste året fått en rad utredningsförslag som legat till grund för propositioner. Det handlar bland annat om ett nytt klagomålshanteringssystem i vården och bättre samverkan vid utskrivning från slutenvården.

Det handlar också om det långsiktiga arbete som bedrivs för att ställa om vården till att komma närmare patienterna och stärka primärvården enligt det uppdrag som regeringen gett den särskilda utredaren Anna Nergårdh, för att samordna utvecklingen av en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården.

Regeringen införde 2016 ett nytt jämställdhetspolitiskt mål om jämställd hälsa. Vad gör ni för att stärka kvinnors hälsa?

Regeringen genomför en rekordstor satsning på kvinnors hälsa, som för perioden 2015-2019 omfattar cirka 3,5 miljarder kronor.

Vi vill genom detta stärka kompetensförsörjningen, däribland bemanningen, inom förlossningsvården. En del av satsningen är att ge extra resurser till insatser för kvinnors hälsa i primärvården, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Dessutom har regeringen gjort det nationella screeningprogrammet för mammografi avgiftsfritt sedan den 1:e juli 2016, och subventionerar sedan 1 januari 2017 preventivmedel inom läkemedelsförmånen för kvinnor till och med 20 års ålder.

Regeringen satsar också på att möta den psykiska ohälsan, som i hög grad drabbar kvinnor.