Svar till Naturskyddsföreningen om CETA

Svar på öppet brev till EU- och handelsminister Ann Linde från Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen har publicerat ett öppet brev ställt till mig som EU- och handelsminister rörande handelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA.

Länk till brevet på Naturskyddsföreningens webbplats

Naturskyddsföreningen menar bland annat att CETA inte har förankrats med samhället på sedvanligt vis samt att avtalet skulle kunna innebära försämringar för miljöskyddet.

Regeringens praxis är, och har varit, att framförhandlade internationella avtal inte remitteras. Synpunkter inhämtas istället löpande under förhandlingens gång från hela regeringskansliet, myndigheter, organisationer och andra berörda samhällsaktörer. Det är ett vedertaget förfarande. Som exempel kan nämnas EU:s frihandelsavtal med Korea (prop. 2013/14:20) samt EU:s frihandelsavtal med Colombia/Peru (prop. 2013/14:166). På miljöområdet kan som exempel nämnas det internationella klimatavtalet från Paris (prop. 2016/17:16), som heller inte remitterades innan en proposition överlämnades till riksdagen.

Inför ministerrådets olika beslut under CETA-förhandlingarna har regeringen samrått med EU-nämnden och också haft löpande dialog med Näringsutskottets ledamöter. Svenska myndigheter har, som vanligt när det gäller att ta fram svenska positioner i EU-arbetet, varit med under hela förhandlingsprocessen.

Jag välkomnar en bred diskussion om frihandel, som är viktigt för Sveriges tillväxt och välfärd. Genom Utrikesdepartementets referensgrupp för handelsfrågor, där representanter för näringsliv, fackföreningar och civilsamhällesorganisationer har möjlighet att delta, informerar därför departementet löpande om aktuella handelsfrågor, inklusive CETA. Vid möten i denna referensgrupp, till vilken Naturskyddsföreningen inbjuds, finns möjlighet att lämna synpunkter och diskutera olika frågeställningar.

Att missförstånd och felaktig information florerar i debatten har spätt på misstron mot handel i allmänhet och CETA i synnerhet. Regeringen ser allvarligt på denna misstro och de växande generella anti-frihandels-strömningarna och valde därför att ge Kommerskollegium i uppdrag i december 2016 att analysera de delar i avtalet som mötts av mest kritik.

Uppdraget avsåg en analys av CETA avseende bestämmelserna om investeringsskydd, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänster samt forumet för regleringssamarbete. Uppdraget redovisades den 1 maj 2017.

I uppdraget ingick att samråda med andra myndigheter för att få deras syn på möjliga effekter och eventuella risker. Inom ramen för uppdraget har därför ett flertal myndigheter och instanser blivit tillfrågade att lämna synpunkter. Myndigheter som specificerats i uppdraget är Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket och Livsmedelsverket. Andra myndigheter som Kommerskollegium vänt sig till utöver de som specificeras i själva uppdraget är Elsäkerhetsverket, SWEDAC, Konsumentverket, Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg samt Transportstyrelsen. Därutöver har även akademiska institutioner så som Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet tillfrågats om synpunkter. Justitiekanslern har också kontaktats och yttrat sig.

Genom att ta in synpunkter från civilsamhället, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer kan myndigheter på ett bättre sätt bistå regeringen med underlag för att ta fram svenska ståndpunkter. I samband med Kommerskollegiums arbete med att identifiera svenska intressen i frihandelsavtalsförhandlingar har civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer deltagit i ett dialogmöte den 27 mars 2017 kring frihandelsavtal och specifikt CETA, då de har fått möjlighet att lämna muntliga och skriftliga synpunkter. Vid detta möte deltog även Naturskyddsföreningen.

CETA har existerat i sin helhet i över två år på Europeiska kommissionens hemsida och kommissionen har haft regelbundna möten med företag och intresseorganisationer. Därutöver har kommissionen haft ett särskilt digitalt samrådsförfarande om det reformerade investeringsskyddet (mellan den 27 mars och 13 juli 2014). Kommissionen har också haft möten inom ramen för en civilsamhällesdialog om CETA.

Både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket hänvisar i sina svar till Kommerskollegium till eventuella risker med t.ex. nedkylningseffekt eller försvårande av lagstiftningen för t.ex. miljöskydd, men att riskerna dels beror av kommande praxis, dels är relativt begränsade. Det framhålls även att man inte heller bör underskatta den positiva potentialen i ett kommande samarbete med Kanada på miljö- och kemikalieområdet.

Kommerskollegium gör i sin redovisning av uppdraget bedömningen att avtalet i stort inte går utöver svensk lagstiftning och de internationella avtal som Sverige redan anslutit sig till. Kollegiet drar också slutsatsen att CETA kan skapa ökade möjligheter för samarbete kring miljö- och djurskydd. Kommerskollegium har sammanfattningsvis gjort bedömningen att rätten till ersättning vid indirekt expropriation i CETA inte medför något skydd utöver det som redan idag ges till investerare i nationell rätt, EU-rätt och internationell rätt. Kollegiet anser även att det inte finns något som talar för att regleringssamarbete skulle försena eller försvåra lagstiftning.

Jag vill påminna om att CETA uttryckligen bekräftar staters rätt att lagstifta för att uppnå legitima allmänna intressen för bland annat hälsa och miljö. I samband med godkännandet av själva avtalet antogs även ett juridiskt bindande "tolkningsinstrument" för att möta den oro och tvekan som fanns om tolkningar av CETA. I detta instrument klargörs ytterligare att CETA varken ändrar Kanadas, EU:s eller Sveriges skyddslagstiftning eller inskränker rätten att bestämma vilken skyddsnivå som respektive part vill ha inom sitt territorium.

Jag välkomnar fortsatt engagemang och diskussion om frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, samt även andra avtal som är viktiga för Sverige.

Ann Linde
EU- och handelsminister