Hur ska EU hantera globaliseringen?

I juni bjöd EU- och handelsminister Ann Linde in representanter från organisationer och civilsamhället, för att diskutera hur EU ska hantera globaliseringen. Diskussionen föranleder EU-sakråd om ett diskussionspapper som berör globaliseringen, publicerat av EU-kommissionen.

Foto: Ninni Andersson / Regeringskansliet

Under mötet hade de inbjudna möjlighet att ge sin första reaktion på pappret. Från regeringens sida har det varit viktigt att inhämta synpunkter från samhället för att kunna formulera sina ståndpunkter, och förbättra regeringens underlag för beslutsfattande. Mötet var startskottet för en mer långsiktig debatt med samhället om EU och globaliseringen.

Ann Linde inledde mötet. Hon betonade vikten av att öka kunskapen om EU i Sverige, och berättade att regeringsinitiativen delaktighetsprojektet och EU-handslaget, är en stor framgång. Hon framhöll även att globalisering är viktig. Framförallt är det viktigt att se till att det inte blir för stora "förlorare" av globaliseringen.

- Globalisering och frihandel har gjort Sverige starkare. 1,4 miljoner i Sverige jobbar i exportindustrin och exportindustrin utgör hälften av svenska BNP, menar Ann Linde.

Därefter gav berörda departement kommentarer utifrån sina perspektiv. Thomas Janson, Arbetsmarknadsdepartementet, ansåg att pappret öppnar upp för en diskussion om Kinas etablering på världsmarknaden. Nu är det inte längre piratkopior som tillverkas i Kina i första hand, utan orginalprodukter, vilket gör att konkurrensen hårdnar för svenska tillverkare.

Lena Herder, Miljödepartementet, anser att ambitiösa standarders (inom energi-, klimat och miljö) starka kopplingar till innovation och konkurrensfördelar, borde lyftas i diskussionerna. Exempelvis med hänvisning till att en rad undersökningar, som visar att en ambitiös miljöpolitik främjar tillväxt och sysselsättning.

Parasto Nosrati, Näringsdepartementet, betonade vikten av startups som arbetar globalt. Genom företagen skapas varor på världsmarknaden, ofta med hjälp av digitaliseringen.

- Startups och andra småföretag har en stor roll i näringslivskedjan, till exempel som innovativa underleverantörer till storföretag, menade Parasto Nosrati.

Generellt var alla organisationer positiva till diskussionstillfället, men hade flera synpunkter på underlaget.

Bervian Öngörür, TCO, hakade på Ann Lindes diskussion om globala förlorare och menade att globaliseringen ofta beskrivs som ett starkt bidrag till välstånd, men att detta välstånd inte blivit jämnt fördelat. Detta har tidigare uppmärksammats och kritiserats av fackorganisationerna.

Öngörür instämde med några andra deltagare om att globaliseringen påverkas av politiska beslut. Det är bra att problemen med ojämlikhet, social utslagning och arbetslöshet lyfts. Genom sitt engagemang i Europafacket och globala facket har hon sett en tydlig koppling mellan kritik mot globaliseringen och brist på trygghetssystem. Dock är kritiken mot globaliseringen inte lika stark i Sverige. Som ett exempel var Sverige väldigt positiv till CETA-avtalet.

Han anser även att det är bra att kompetensutvecklingen lyfts. Undersökningar visar att 90 % av arbetskraften är i behov av en digital kompetensutveckling

Sveriges generellt positiva inställning till globalisering, kan bero på det Cemille Üstün, Almega, framhöll, nämligen att Sverige nått välstånd genom att ha en öppen marknad och varit för globalisering.
Clara Berglund, Sveriges Kvinnolobby, lyfte förhållandet globala vinnare och förlorare ur ett könsperspektiv. Hon framhöll att ett övergripande jämställdhetsperspektiv saknas i underlaget. EU består av de mest jämställda samhällen i världen, men en sådan analys finns inte i papperet.

En diskussion om migration saknas också i underlaget. Hon menar att protektionismen ofta grundar sig på problem med migration, men migrationen får ändå en undanskymd roll. Även i denna fråga är ett jämställdhetsperspektiv viktigt, med tanke på att det är mycket flera män och pojkar som kommer till Europa.
Människohandel och gränsöverskridande brottslighet lyfts inte heller i underlaget. Inom dessa områden är framförallt prostitution och sexhandel viktiga frågor på EU-nivå.

I diskussionen om småföretags och startups betydelse, menade Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund, att småföretag har ett bristande skyddsnät, och en tuff situation med ineffektiv administration och höga trösklar för anställning. Svenska politiker måste mycket mer utgå från småföretagen och stödja införandet av ett modernt lärlingssystem, klargjorde han.

Ann Linde avrundade mötet med några ord om vår möjlighet att skapa en bra plats för det svenska samhället, i denna nya, ständigt föränderliga verklighet. Hon menar att det framförallt beror på vår egen förmåga att ligga i framkanten av förändringarna. Detta utan att människor känner sig överväldigade, eller rentav övergivna av förändringstakten. Att lyckas med detta är en verklig utmaning.

Ann Linde betonade att, förutom innovation, livslångt lärande och övriga faktorer som vi brukar definiera som ingredienser i en framgångsrik globaliseringspolitik, är en bred samhällsdebatt som gör det möjligt för människor att delta i den diskussion som förts under mötet, väldigt viktig.

- Jag räknar med er, viktiga samhällsrepresentanter, i detta fortsatta arbete, avslutade hon.

Diskussionspappret "Hur vi bemöter globaliseringen" har publicerats inom ramen för EU:s framtidsdebatt, som inleddes i mars då kommissionen la fram en vitbok om EU:s framtid. Det kommer att publiceras 4 diskussionspapper till. Ett om EMU, ett om försvarsfrågor och sist ett om EU:s finanser. Framtidsdiskussionen förväntas landa i någon form vid Europeiska rådet i december i år, men debatten ska fortsätta fram till valet i Europa-parlamentet 2019.

Vad är EU-handslaget?

EU-handslaget är en del av arbetet för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-frågor på hemmaplan. I samarbete med centrala aktörer i samhället skapar regeringen bättre förutsättningar för medborgare att delta i EU-arbetet och påverka beslut som fattas på EU-nivå.