Exportsamordnare för en ökad svensk livsmedelsexport

Sedan den 21 augusti 2017 finns en nationell exportsamordnare på plats på Näringsdepartementet med uppgift att stärka de svenska livsmedelsföretagens exportförmåga. Samordnaren, Johan Krallis Anell, har till uppgift att arbeta mot företag, regioner och livsmedelsaktörer i Sverige och hjälpa dem att nå ut till nya marknader. Samordnarfunktionen är en åtgärd inom ramen för livsmedelsstrategin.

Johan framifrån i hiss
Johan Krallis Anell. Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet.

I den nationella livsmedelsstrategin, som riksdagen klubbade 20 juni 2017, och som pekar ut riktningen för den svenska livsmedelspolitiken fram till 2030, är livsmedelsexporten ett av de prioriterade områdena. Sverige ska öka sin livsmedelsexport och regeringen stärker därför arbetet med livsmedelsföretagens exportförmåga och internationalisering genom en rad satsningar, bland annat genom att tillsätta en nationell exportsamordnare. Johan Krallis Anell kommer närmast från bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen där han var hållbarhets- och delbranschansvarig.

Uppdraget handlar om att bidra till att öka den svenska livsmedelsexporten och att få fram fler exportmogna företag.

– Jag hoppas att jag kan vara en länk mellan näringslivet och det offentliga i arbetet med att öka livsmedelsexporten. Min roll handlar samtidigt om att vara en spindel i nätet kring de satsningar och det arbete som görs redan idag samt att vara en lots för företag som vill komma ut på exportmarknaden, säger Johan Krallis Anell.

Den svenska livsmedelsindustrin har redan idag ett antal starka produkter på exportmarknaden men livsmedelsföretagens exportandel är knappt 20 procent, vilket är lägre än andra industribranscher. Enligt Krallis Anell är potentialen att öka den svenska livsmedelsexporten stor och viljan att lyckas finns hos alla inblandade parter vilket ger ett väldigt stimulerande klimat.

– Nu handlar det om att växla upp arbetet och bidra till att redan existerande livsmedelsexportörer kan ta nästa steg, precis som företag som är i startgroparna i sitt exportarbete ska kunna ta den chansen, säger Krallis Anell.

Andra exportsatsningar som regeringen har gjort inom ramen för livsmedelsstrategin är inrättandet av ett samverkansråd som ska öka livsmedelssektorns tillträde till marknader utanför EU, samt ett utökat exportprogram med särskilt fokus på små och medelstora företag. 2015 tillsatte regeringen också ett lantbruksråd i Kina och nyligen bildades ett "Team Sweden Livsmedel".

Mer om livsmedelsstrategin

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017 och är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan. En långsiktig strategi ska bidra till att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut. Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och ge konsumenter, oavsett bakgrund, bättre förutsättningar att göra medvetna val.