Budgeten för 2018 på fem minuter

Samhällsbygget – investera för framtiden.
Den 20 september 2017 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2018 till riksdagen.

- Sverige och svensk ekonomi är i en styrkeposition. Underskott har vänts till stora överskott. Det nya ekonomiska läget ska användas till att stärka den ekonomiska jämlikheten och att bekämpa arbetslösheten. Det gemensamma samhällsbygget ska framtidssäkras. Så skapas framtidstro, hopp och trygghet, säger finansminister Magdalena Andersson.

Svensk ekonomi är stark

Illustration: Finansdepartementet/Regeringskansliet
  • Sverige har en av de högsta tillväxttakterna i Europa.
  • Sysselsättningsgraden stiger snabbt och är nu den högsta på 25 år – den högsta som någonsin uppmätts i EU.
  • Arbetslösheten minskar och beräknas ligga under 6 procent nästa år.
  • De offentliga finanserna – dvs. kommunernas, pensionssystemets och statens ekonomi – är starka och har visat överskott alla år sedan regeringen tillträdde. De väntas visa överskott även de kommande åren.
  • Statsskulden har minskat och är som andel av BNP tillbaka på samma nivå som på slutet av 1970-talet.

Alla ska få ta del av styrkan i ekonomin

Illustration: Finansdepartementet/Regeringskansliet

Sveriges nya ekonomiska styrka ska komma alla till del samtidigt som regeringen betalar av på statsskulden. Det nya ekonomiska läget ska användas till att stärka den ekonomiska jämlikheten och att bekämpa arbetslösheten. I höstbudgeten föreslår därför regeringen reformer på 43,8 miljarder för nästa år.

Reformer och finansiering
Miljarder kronor
 201820192020
Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4
Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0
Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0
Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9
Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9
Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7
Övriga reformer 2,7 1,9 2,0
Summa reformer 43,8 64,8 81,7
Summa finansiering 3,4 4,9 8,8

Budgetförslaget i siffror

Illustration: Finansdepartementet/Regeringskansliet

Resultat av regeringens politik

  • Tillväxten i Sverige är 0,5 procentenheter högre per år
  • Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta på 25 år och 200 000 fler går till ett arbete
  • Fler lärare och mindre barngrupper – idag är det 20 000 fler anställda i skolan
  • Över 1 000 nya lokala klimatprojekt väntas bidra med minskade koldioxidutsläpp
  • Sverige rankas som ledande i klimatomställningsarbetet

Nästa steg - riksdagsbehandling av budgetförslaget

När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen påbörjas riksdagsbehandlingen. Riksdagens behandling av budgetförslaget är uppdelad i två olika steg:

Steg 1: Först beslutar riksdagen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget. Beslutet om de ekonomiska ramarna - de så kallade utgiftsramarna - är sedan styrande för den fortsatta riksdagsbehandlingen på så sätt att utgiftsramarna inte får överskridas. Det här första riksdagsbeslutet brukar kallas för rambeslutet.

Steg 2: I det andra steget tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar olika verksamheter ska få. Budgetpropositionen är slutbehandlad när riksdagen har tagit ställning till förslagen för samtliga 27 utgiftsområden. Då sammanställer riksdagen statens budget.

Fakta om budgetpropositionen

Regeringens budgetförslag finns samlat i den så kallade budgetpropositionen som bland annat innehåller:
• regeringens plan för ekonomin (finansplanen)
• en bedömning av hur svensk ekonomi och de offentliga finanserna utvecklas
• regeringens förslag till hur statens utgifter ska fördelas
• en beräkning av hur stora statens inkomster väntas bli de kommande åren