Kommuners förbättringsarbete för sociala barn- och ungdomsvården i ljuset

Den 1 september deltog barnminister Åsa Regnér vid konferensen Förbättringsresan i Linköping som arrangerades av regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Under augusti och september gör samordnaren fem regionala spridningskonferenser med fokus på att stärka kvaliteten inom socialtjänsten.

Cecilia Grefve, Åsa Regnér och Margareta Winberg
–Som det ofta är när det gäller kvinnodominerade sektorer så förlitar man sig på att kvinnor ändå ska ordna upp detta viktiga uppdrag på något sätt, sa Åsa Regnér. Med regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve (t.v.), och regeringens särskilda utredare för en översyn av socialtjänstlagen, Margareta Winberg (t.h.). Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet

Med Förbättringsresan vill regeringen beskriva, lära och lyfta fram det arbete som kommunerna gör för att driva på utvecklingen för en sociala barn- och ungdomsvård av god kvalitet.  Förutom i Linköping genomför den nationella samordnaren, Cecilia Grefve, konferenser i Malmö, Luleå, Göteborg med avslutning i Stockholm den 19 september.

Ohälsa bland placerade barn måste brytas

Åsa Regnér säger att det behövs en närmare samverkan mellan olika aktörer om placerade barn. Socialdepartementet ska också samarbeta mer med Utbildningsdepartementet.

– Tyvärr vet vi att barn som har varit placerade har sämre hälsa, sämre skolgång och sämre resultat i skolan. Det är grymt orättvist. Det är faktiskt svårt att stå ut med den tanken. Det måste brytas. Därför är det viktigt att specifikt satsa på samarbete mellan skolor och andra aktörer, säger Åsa Regnér.

Förstärkning med personal och pengar

Regeringens har avsatt medel till bemanning i den sociala barn- och ungdomsvården.  Bemanningssatsningen är en knäckfråga. 

– Politiker på olika nivåer och från olika partier har inte satsat tillräckligt mycket på verksamheten. Som det ofta är när det gäller kvinnodominerade sektorer så förlitar man sig på att kvinnor ändå ska ordna upp detta viktiga uppdrag på något sätt. Men det är otroligt påfrestande omständigheter och till slut går det inte längre. Därför har regeringen tagit det ovanliga beslutet att förstärka med personal och med pengar. Tidigare regeringar genomförde regler som var bra för kvaliteten i arbetet. Men det har visat sig att det också är nödvändigt att anslå medel, säger Åsa Regnér

Maktperspektiv nödvändigt när resurserna fördelas

Regeringen har under mandatperioden anslagit medel, hittills fem miljarder kronor, till kommuner och landsting. Under nästa mandatperiod anslås ytterligare tjugo miljarder.

– När medlen fördelas måste man ha med sig ett maktperspektiv. Skälet till att man tidigare hade öronmärkt pengarna var att man tyvärr fortfarande måste peka ut att de ska användas till exempelvis barn eller jämställdehet. När vi har ett system med stora statsbidrag är det bra att kommunen kan göra det de behöver för pengarna. Men det ändrar inte det faktum att det finns maktförhållanden när det gäller hur resurserna ska fördelas. Det tänker åtminstone jag föra dialog om. Jag tror att det är relevant för den verksamhet som vi talar om, sa Åsa Regnér. 

Uppdraget som nationell samordnare för sociala barn- och ungdomsvården avslutas med en slutrapport i december 2017.