Om EU-handslaget

Genom EU-handslaget bjuder EU- och handelsminister Ann Linde in relevanta aktörer att bidra i arbetet att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige.

  • Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

  • Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

I ett EU-handslag åtar sig aktörerna att vidta åtgärder för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget i Sverige för frågor som beslutas inom EU. Åtaganden görs utifrån respektive aktörs förutsättningar och identifierade behov. Det kan till exempel handla om att stärka kunskapen om EU i den egna organisationen eller att i högre utsträckning sprida information om sitt EU-arbete. EU-handslaget ska innebära en ambitionshöjning i det EU-relaterade arbetet.

Inom ramen för EU-handslaget har regeringen bland annat åtagit sig att stärka formerna för dialog med arbetsmarknadens parter och civilsamhället kring frågor som beslutas på EU-nivå, att erbjuda utbildningar för förtroendevalda och anställda i kommuner och landsting samt att genomföra utbildningssatsningar i skolan.

De första EU-handslagen ingicks den 7 december 2016 och omfattade LO, TCO, Saco, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket samt Europaparlamentet och EU-kommissionens kontor i Sverige. Sedan dess har EU- och handelsminister Ann Linde ingått EU-handslag med fler relevanta aktörer.

En viktig del av arbetet är de lokala och regionala EU-handslag som ingås med kommuner, regioner och andra centrala aktörer på lokal och regional nivå.

Under våren 2018 kommer de aktörer som har ingått EU-handslag att bjudas in till ett uppsamlande dialogforum. Syftet med forumet är dels att följa upp EU-handslagen, dels att diskutera EU:s framtidsfrågor.