Regeringen vill stödja säkerhetshöjande åtgärder i det civila samhället

Särskilda åtgärder genomförs för det civila samhällets fortsatta möjligheter att sprida kunskap, mobilisera och stärka kapaciteten i arbetet för mänskliga rättigheter samt för att värna demokratin.

Foto: Håkon Mosvold / TT

Risken att utsättas för hot, hat och våld får inte vara hinder för arbete med mänskliga rättigheter. Regeringen avser därför att se över och tillsätta en ny stödordning för säkerhetshöjande åtgärder. För att möjliggöra detta avsätter regeringen 22 miljoner kronor 2018 respektive 2019 och 15 miljoner kronor från och med 2020. De tidigare avsatta medlen för säkerhetshöjande åtgärder för trossamfund överförs till denna nya stödordning.

Det civila samhället är en nyckelaktör bland annat i arbetet mot rasism och för inkludering. I "Samlat grepp mot rasism – nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott" framgår att vissa företrädare har framfört att rasism och hatbrott har inneburit att det civila samhällets möjligheter att aktivera sig och bedriva verksamhet försvagats väsentligt av säkerhetsskäl.

Exempelvis har judar och muslimer vittnat om att skadegörelse, våldsdåd och hot begränsat det civila samhället till den grad att man ibland tvingats ställa in aktiviteter, upphöra med verksamhet eller vidta rigorösa och kostsamma säkerhetsåtgärder.

Regeringen pekar på att det behövs särskilda åtgärder för det civila samhällets fortsatta möjligheter att sprida kunskap, mobilisera och stärka kapaciteten i arbetet för mänskliga rättigheter samt för att värna demokratin eller med olika metoder påverka och förändra attityder, normer och strukturer i samhället.

En ny stödordning för fördelning av medel ska tas fram och därefter ska medlen fördelas.

Samtliga budgetsatsningar inom kulturdepartementet