Stärkta samrådsformer och EU-sakråd

Att stärka regeringens samrådsformer är ett viktigt led i att öka delaktigheten i beslut som fattas på EU-nivå. För detta krävs tydliga och välfungerande former för civilsamhället att föra en dialog med regeringen. Under våren 2017 arrangerades de första EU-sakråden.

  • Foto: Victor Svedberg/Regeringskansliet

  • Foto: Emelie Öberg/Regeringskansliet.

Utredningen om delaktighet i EU (EU på hemmaplan SOU 2016:10) visar att många svenskar tycker att det är svårare att påverka EU-beslut än beslut på nationell, regional eller lokal nivå.

Det är regeringens ambition att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget i Sverige vad gäller EU-frågor. För detta krävs tydliga och välfungerande former för civilsamhället att föra en dialog med regeringen om frågor som beslutas på EU-nivå. Utifrån ett EU-perspektiv är det särskilt viktigt att denna dialog sker tidigt i processen, innan beslut har fattats.

Sakråd är en ny arbetsmetod i Regeringskansliet som syftar till att på ett systematiskt sätt ta till vara på expertis i olika sakfrågor inom det civila samhället och hos andra samhällsaktörer. Då sakråd rör frågor som beslutas på EU-nivå kallas de EU-sakråd.

Genom att bjuda in relevanta aktörer till dialog i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen breddar och fördjupar regeringen sitt beslutsunderlag. Sakråd kompletterar andra former av samråd och bidrar till en mer strukturerad återkoppling och ökad insyn i arbetet.

Ett annat led i arbetet med att stärka regeringens samrådsformer är att statsminister Stefan Löfven två gånger per år bjuder in företrädare för arbetsmarknadens parter till ett EU-råd. Mötena utgör ett forum för dialog kring aktuella frågeställningar på EU:s dagordning.