Regeringens insatser för att stärka läsningen

Betydelsen av läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information kan knappast överskattas. Regeringen genomför en rad olika insatser och aktiviteter för att stärka läsningen både i och utanför skolan. 2016 initierade regeringen olika insatser i syfte att stärka att höstlovet blir ett läslov, på samma sätt som februarilovet är ett sportlov.

För att uppmärksamma läslovet och inspirera till läsning satsar regeringen 5 miljoner kronor årligen 2017-2020.

Redan i dag tar många kulturinstitutioner, till exempel Kulturhuset i Stockholm och teatrar runt om i landet, samt många bibliotek initiativ till att genomföra läsfrämjande aktiviteter under skollov. Genom satsningen stödjer regeringen genomförandet av dessa och andra läsfrämjande insatser inför och under skollov.

Kulturrådet fördelar sedan flera år tillbaka bidrag till läsfrämjande insatser. Stödet uppgick till cirka 17 miljoner kronor 2016. Exempel på regeringens satsningar för att stärka läsningen:

  • Läslyftet, en kompetensutvecklingsinsats för förskollärare, lärare, och skolbibliotekarier som bland annat syftar till att stimulera barns språk-, läs- och skrivutveckling och förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.

  • Satsningar på språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan och skolan genom Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling.

  • Läsdelegationen som har i uppdrag att samla alla aktörer – skola, kultur och föreningsliv – runt insatser för läsning i och utanför skolan.

  • Bokstart som syftar till att stärka små barns språkutveckling.

  • En ökning av utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet.

  • Personalförstärkningar i skolbiblioteken.

  • Satsningar på speciallärare och specialpedagoger genom bland annat en utökning av platserna på lärarutbildningen för dessa grupper.

  • Specialpedagogik för lärande, en kompetensutvecklingsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare.

  • Införandet av kunskapskrav i läsförståelse och obligatoriska bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1.

  • Förtydligandet av förskoleklassens och fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

  • Statens kulturråd har ett utvidgat uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt intresse.

  • Kulturrådet fördelar ett inköpsstöd till litteratur för folk- och skolbibliotek för att främja barns och ungas läsintresse.

  • Inom ramen för kultursamverkansmodellen kan medel fördelas till litteratur och läsfrämjande verksamheter.

Regeringen har även under hösten 2017 lämnat en proposition till riksdagen om en läsa-skriva-räkna-garanti som syftar till att elever i behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som de behöver för att nå målen i svenska, svenska som andraspråk och matematik på lågstadiet.

Under läslovet kan samhället utanför skolan samlas för att stärka barns läsning. Kulturinstitutioner kan jobba för att nå fler barn, fotbollsklubben kanske tar med barnen till biblioteket i slutet av en träning, skolbibliotekarien jobbar lite extra med lärarna på fritidshemmet och folkbiblioteket tänker ut ett nytt sätt att nå föräldrar och barn som vanligen inte besöker biblioteket eller bokbussen.