Arbete mot antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett växande gräns- och sektorsöverskridande hot mot människors och djurs hälsa. Resistens mot antibiotika medför ökade ekonomiska kostnader och har negativa följder för arbetet med hållbar utveckling världen över.

Sveriges situation

Sverige har ett jämförelsevis gott resistensläge bland både människor och djur. Det är resultatet av ett aktivt engagemang inom olika sektorer och nivåer under lång tid. Men den svenska situationen påverkas av en försämrad global situation.

Tvärsektoriellt arbete

Antibiotikaresistens måste bekämpas tvärsektoriellt. Det innebär att insatser behövs inom ett flertal områden, såsom människors och djurs hälsa, miljö, forskning och internationellt utvecklingssamarbete. Mot denna bakgrund arbetar flera svenska myndigheter och icke-statliga aktörer med antibiotikaresistensfrågan på olika nivåer och utifrån olika infallsvinklar.

En nationell strategi

Regeringen beslutade 2016 en uppdaterad svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk fick 2017 i uppdrag att ansvara för en nationell samverkansfunktion och att ta fram en uppdaterad handlingsplan för att främja ett samordnat tvärsektoriellt arbete mot antibiotikaresistens. Även flera andra myndigheter och icke statliga aktörer bidrar till arbetet.

Internationell samverkan

Mot bakgrund av antibiotikaresistensfrågans gränsöverskridande karaktär har Sverige verkat för att driva frågan framåt och stödja utvecklingen internationellt och inom Europeiska unionen. På internationell nivå har viktiga framsteg gjorts under senare år. En global handlingsplan om antimikrobiell resistens (AMR) antogs 2015. Ett högnivåmöte om AMR anordnades i FN:s generalförsamling 2016. Europeiska kommissionen publicerade en ny handlingsplan om AMR 2017.