Frågor och svar om införandet av det nya regelverket för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Vad innebär det att regeringen inför ett nytt regelverk för nyanländas etablering?

Fler nyanlända måste komma snabbare i arbete eller studier. För att öka effektiviteten inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag ersätts det tidigare regelverket med ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program: etableringsprogrammet. Det nya regelverket träder i kraft den 1 januari 2018.

Med de nya reglerna ges arbetsförmedlarna möjlighet att fokusera mer på att ge rätt insatser utifrån individens behov. En central del är också att kraven på individen tydliggörs. Regeringen anser att det är rimligt att ställa samma krav på alla arbetslösa. Genom det nya regelverket skapas också förutsättningar för Arbetsförmedlingen att effektivisera arbetet med etableringsuppdraget.

Vad innebär det att kraven på individen tydliggörs?

Den som är inskriven i etableringsprogrammet ska omfattas av ett åtgärdssystem, liksom andra arbetslösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Det innebär att deltagarna kan varnas eller stängas av från sin ersättning under en kortare eller längre tid. I samband med att det nya regelverket för nyanländas etablering träder i kraft inför regeringen också en utbildningsplikt för nyanlända.

Vad innebär det att Arbetsförmedlingen får förutsättningar att effektivisera arbetet med etableringsuppdraget?

Genom förändringarna kan Arbetsförmedlingen lägga mindre tid på administration och fokusera mer på vilka insatser som är lämpliga för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Regeringen har sedan tidigare utökat möjligheten för Arbetsförmedlingen att fördela sina tillgängliga resurser på olika delar av verksamheten. Genom det nya regelverket skapas förutsättningar för Arbetsförmedlingen att effektivisera arbetet med etablering, bland annat genom att reglerna mer ska likna Arbetsförmedlingens övriga verksamhet. De samlade resurserna kan riktas till de verksamheter där de bäst behövs och på så sätt användas mer effektivt och ge ett bättre resultat.

Hur skiljer sig det nya etableringsprogrammet från det tidigare regelverket för nyanländas etablering?

De huvudsakliga förändringarna jämfört med det tidigare regelverket är följande:

  • Den s.k. rättigheten till etableringsplan ersätts med anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program, etableringsprogrammet. Den som deltar i programmet får en handlingsplan, på samma sätt som övriga arbetssökande. Det innebär bland annat att Arbetsförmedlingen får större utrymme att besluta vilka insatser som är lämpliga för individen, och att det blir lättare att ändra individens planering under programmets gång.
  • Den som är inskriven i etableringsprogrammet ska omfattas av ett åtgärdssystem, liksom andra arbetslösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Det innebär att deltagarna kan varnas eller stängas av från sin ersättning under en kortare eller längre tid.
  • Det införs en utbildningsplikt för nyanlända (se vidare nedan).
  • Det tidigare konstruktionen med olika former av överhoppningsbar tid försvinner. Istället kan individen ta del av 24 månaders heltidsinsatser, alternativt insatser på hel- och deltid som motsvarar 24 månaders insatser. Insatserna kan ges inom en 36-månadersperiod, räknat från handlingsplanens upprättande. Det innebär en avsevärd förenkling av regelverket.
  • Till skillnad från det tidigare regelverket innehåller den nya etableringsförordningen ingen bedömning av individens prestationsförmåga, eftersom detta har visat sig problematiskt i flera avseenden. Avsikten är dock, precis som tidigare, att i princip alla nyanlända bör omfattas av etableringsinsatser så länge de har möjlighet att alls tillgodogöra sig några av de insatser som finns i programmet. Det inkluderar även rehabiliterande insatser, om individen har sådana behov.
  • Målgruppen justeras till åldern 20-64 år. Tidigare har 18-19-åringar som saknar föräldrar i landet också haft möjlighet att få en etableringsplan. Ambitionen är dock att denna grupp i första hand ska fullgöra sin gymnasieutbildning.
  • Handläggningen av den ersättning som utgår till nyanlända som tar del av etableringsinsatser, den s.k. etableringsersättningen, flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. Det innebär att Försäkringskassan både kommer att besluta om rätten till och betala ut etableringsersättning, på motsvarande sätt som för aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.
  • Den materiella regleringen flyttas i stor utsträckning till förordningsnivå, på motsvarande sätt som den övriga arbetsmarknadspolitiken. Det förbättrar möjligheterna att vid behov snabbt kunna göra nödvändiga justeringar i regelverket vid ändrade förutsättningar.

Vad innebär det att regeringen inför en utbildningsplikt för nyanlända?

Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att få ett arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning. Genom utbildningsplikten tydliggörs individens ansvar att inom ramen för etableringen skaffa sig de kunskaper som krävs för att kunna matchas mot arbete eller tillgodogöra sig arbetsmarknadspolitiska insatser alternativt delta i fortsatta studier.

Många nyanlända har kort utbildning och en del saknar tillräckliga kunskaper för att kunna matchas mot arbete. Etableringsinsatserna ska då i huvudsak bestå av reguljära studier på heltid. För att utbildningsplikten ska kunna realiseras behöver det tas fram ett mer anpassat utbildningsinnehåll med inriktning på grundläggande kunskaper (till exempel läsa, skriva och räkna). Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att föreslå hur utbildningen inom kommunernas vuxenutbildning kan utvecklas i detta avseende. Regeringen avser återkomma i frågan om vidare reglering. Det är dock viktigt att kommunerna redan nu utnyttjar de möjligheter som finns att anpassa utbildningen för nyanlända.

Artikel: Frågor och svar om utbildningsplikten

Vad kommer förändringarna innebära för nyanlända?

Till följd av det nya regelverket kan Arbetsförmedlingen lägga mindre tid på administration och fokusera mer på vilka insatser som är lämpliga för individens etablering. De etableringsinsatser som erbjuds är däremot i stort desamma som tidigare. En skillnad jämfört med tidigare är dock att även eftergymnasial utbildning ingår som en insats i det nya etableringsprogrammet. En annan skillnad är att regeringen gör förstärkt arbetsträning tillgänglig även för deltagare i etableringsprogrammet.

Som har beskrivits ovan är en förändring också att deltagare i etableringsprogrammet kommer att omfattas av ett liknande åtgärdssystem som gäller för övriga arbetslösa.

Skiljer sig nivån i etableringsersättningen jämfört med tidigare?

Nej, ersättningsnivåerna till individen är desamma som tidigare.

Vad kommer förändringarna att innebära för Arbetsförmedlingen?

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen och kommunerna samverkar mer. Arbetsförmedlingen behöver känna till kontaktvägarna till kommunens vuxenutbildning, hur den är utformad och hur den kan möta olika behov hos de nyanlända.

Det nya regelverket innebär en minskning av administrationen hos Arbetsförmedlingen. Att regelverket för individersättningar i högre grad samordnas med motsvarande regler för övrig arbetsmarknadspolitisk verksamhet innebär att resurser frigörs. En minskad tidsåtgång för administrativa uppgifter gör att arbetsförmedlare kan arbeta mer med kärnverksamheten i form av stöd och vägledning till individen, matchning och kontakter med arbetsgivare och kommunens vuxenutbildning. Ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen förväntas också bli mer ändamålsenlig när Försäkringskassan nu tar över handläggningen av etableringsersättningen.

Vad kommer förändringarna att innebära för kommunerna?

Det är precis som tidigare nämnts viktigt att Arbetsförmedlingen och kommunerna samverkar kring insatser inom etableringen, framför allt i form av utbildning. Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver samverka för att erbjuda insatser utifrån individens behov och förutsättningar samt utifrån den lokala arbetsmarknadens behov. Regeringen föreslår också i budgetpropositionen för 2018 att kommunerna får ett ekonomiskt tillskott för att bättre kunna möta utbildningsbehoven bland nyanlända.

Att nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i landet inte längre ingår i målgruppen från 2018 medför att kommunerna vid behov kan komma att behöva bidra till försörjning för dessa personer från och med 2018. Kommunerna kan dock få ersättning för denna grupp enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för vissa nyanlända invandrare.

Artikel: Regeringen utökar kommunernas rätt till ersättning för mottagande av nyanlända

När etableringen blir ett arbetsmarknadspolitiskt program ska Arbetsförmedlingen göra en arbetsmarknadspolitisk bedömning innan individen anvisas till programmet. Vilka konsekvenser får det?

Alla arbetsmarknadspolitiska program är konstruerade på så sätt att en arbetsmarknadspolitisk bedömning ska göras innan individen anvisas till programmet. Det betyder att en anvisning får göras endast om den framstår som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Vid framtagandet av regelverket har regeringens utgångspunkt dock varit att etableringsprogrammet även fortsatt kommer att bedömas vara rätt väg in i samhället för de allra flesta nyanlända. Avsikten är, precis som tidigare, att i princip alla nyanlända bör omfattas av etableringsinsatser så länge de har möjlighet att alls tillgodogöra sig några av de insatser som finns i programmet. Det inkluderar även rehabiliterande insatser, om individen har sådana behov.

Gäller det nya regelverket även de nyanlända som redan deltar i etableringsinsatser enligt det tidigare regelverket?

Den nya etableringsförordningen träder i kraft den 1 januari 2018. De tidigare reglerna kommer dock fortsatt att gälla för den som vid årsskiftet har en pågående etableringsplan, men det fattas inga nya beslut om etableringsplaner efter den 1 januari 2018.

Var kan man ta del av det nya regelverket?

Det nya regelverket består i huvudsak av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt två förordningar, dels förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dels förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

Det går att läsa mer om utgångspunkterna för det nya regelverket i proposition 2016/17:175 Nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet.

Proposition 2016/17:175 Nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet

Om jag vill veta mer, vart kan jag vända mig?

Kontakta gärna Arbetsförmedlingen på telefon 0771-60 00 00.