Utredningen om inrättandet av ett romskt center är igång

Nu pågår utredningen som ska lämna förslag till regeringen om hur ett nationellt center för romska frågor kan inrättas.
– Utredningen har i dagsläget samtalat och träffat ett femtiotal organisationer, sakkunniga och romska företrädare. Intresset för utredningen från den nationella minoriteten romer är stort, säger Charlotta Wickman som sedan mitten av juni leder arbetet.

Utredare Charlotta Wickman fotograferad på Drottninggatan i Stockholm.
Departementsråd Charlotta Wickman leder utredningens arbete. Foto: Lena Sandstedt/Regeringskansliet

Utredningens uppdrag handlar om att ge förslag på hur ett nationellt center för romska frågor kan inrättas. Det ingår bland annat att föreslå vilka uppgifter centret ska ha, om centret ska inrättas inom ramen för befintlig myndighetsstruktur och utreda hur romskt deltagande och inflytande kan säkerställas. Det ingår också att föreslå hur centret kan bidra till främjande av romskt språk och romsk kultur.

Därför har utredningen tillsatts

Bakgrunden till varför utredningen har tillsatts, är att Kommissionen mot antiziganism i sitt betänkande Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) drog slutsatsen att situationen för romers mänskliga rättigheter är allvarlig. Kommissionen föreslog därför att regeringen inrättar ett nationellt center för romska frågor och att en utredning tillsätts för att ta fram ett mer detaljerat förslag om hur detta ska gå till och när.

Livesända möten via sociala medier

Utredningen vill föra dialog brett med många aktörer och arbetar med olika metoder för dialog; möte över videolänk, gruppsamtal över telefon och fysiska möten på olika orter så som Stockholm, Helsingborg och Göteborg. Spridningen av dialog med berörda är tongivande för arbetet och vid vissa tidigare möten har romska företrädare valt att livesända via sociala medier för att fler berörda ska nås av informationen.

Större möten planeras

Charlotta Wickman som leder utredningens arbete betonar att minoriteten romer inte är homogen vilket måste beaktas i arbetet. Dessutom finns det andra viktiga aspekter så som kön, geografi och ålder viktiga aspekter att ta hänsyn till i arbetet med att lyssna in behoven i det fortsatta utredningsarbetet.

– Önskemålen skiljer sig i fråga om vad ett center skulle fokusera på för att ge stadga i arbetet med att säkra romers mänskliga rättigheter, men det finns också flera saker som återkommer i samtalen vi för, berättar utredningssekreterare Karin Kvarfordt Niia.

– Framöver kommer utredningen fortsätta med samtalen med organisationer, sakkunniga och romska företrädare och även samla till större möten, berättar utredningssekreterare Elvis Stan.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2018.