Jordbrukspolitiken efter 2020 och fiske i Atlanten och Nordsjön

Vid Agrifish-rådets möte 11-12 december träffas EU-ländernas jordbruks- och fiskeriministrar för att diskutera inriktningen på EU:s jordbrukspolitik efter 2020. De ska också komma överens om fiskekvoter.

Sven-Erik Bucht
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht företräder Sverige när EU-ländernas jordbruks- och fiskeriministrar träffas i Bryssel 11-12 december. En inledande diskussion om jordbrukspolitiken efter 2020 står på dagordningen liksom fiskekvoter och det kritiska läget för ålen. Foto: Europeiska rådet

Fiskekvoter i Atlanten och Nordsjön 2018

Ministrarna förväntas ta ställning till en överenskommelse om Atlantens och Nordsjöns fiskekvoter för nästa år. EU-kommissionens förslag innehåller begränsningar för nästkommande år i EU:s vatten i Atlanten, Medelhavet, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt samt i vissa vatten utanför EU.

Resultaten från förhandlingar med länder utanför EU ingår i förslaget till förordning. Förslagen täcker bestånd i Atlanten och Nordsjön. I förordningen listas också ett antal förbjudna arter. I år har EU-kommissionen lagt till ål på listan med innebörden att det blir förbjudet att fiska ål över 12 cm i EU:s ICES områden och i Östersjön.

Regeringens målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning. Förvaltningsstrategier är viktiga verktyg arbetet med dessa måste fortsätta.

Regeringen anser att situationen för den europeiska ålen är ytterst alarmerande och har varit det i många år. Regeringen delar därför EU-kommissionens inställning om omedelbara åtgärder för att rädda både arten och fisket. Regeringen anser därför att ett generellt ålförbud bör införas i alla EU:s vatten 2018. Regeringen anser även att det är ytterst viktigt att EU:s ålförordning skärps och att de nationella ålförvaltningsplanerna prioriteras.

Europeiska havs- och fiskerifonden efter 2020

Ministrarna kommer att få information om resultaten av en konferens i Tallinn i oktober som handlade den europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF och hade titeln Tiden efter 2020: Att stödja samhällena i EU:s kuststater. Resultaten är bland annat att det finns ett brett stöd för att EHFF ska fortsätta efter 2020, att det är nödvändigt med förenklingar på alla nivåer under den kommande programperioden då fonden inte utnyttjas till fyllo.

Ministrarna får också information från Spanien som är ordförande i den regionala gruppen för Nordvästliga vatten. Informationen handlar om den så kallade landningsskyldighetens genomförande och det arbete som pågår för att finna lösningar på problemet med att arter vars kvot är uppnådd fiskas med andra arter.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik efter 2020

Vid rådsmötet kommer EU-kommissionen att presentera inriktningen på förslaget för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Presentationen följs av en diskussion.

Utformningen av jordbrukspolitiken har betydelse för jordbrukets lönsamhet, uppfyllandet av olika miljömål och utvecklingen av landsbygden. Samtidigt kan effektiviteten i den nuvarande politiken utvecklas för att möta utmaningen som följer av brexit och behovet av betydande minskningar av budgetresurserna kommande budgetperiod.

Regeringen vill se ett ökat fokus på åtgärder inom landsbygdsprogrammet som bättre främjar konkurrenskraft och hållbarhet än gårdsstödet. Direktstöden bör minska väsentligt och på sikt fasas ut.

Regeringen är positiv till att inriktningen på strukturförändringar av politiken. De innebär mer riktade åtgärder och att större ansvar läggs på nationell nivå vilket kan ge bättre resultatorientering, ökad hållbar produktivitet och ökad konkurrenskraft.

Regeringen ser positivt på en höjd ambition för miljö- och klimat och att en översyn av förgröningen lyfts fram. Det är en central fråga hur ett nytt system med åtgärder för att uppnå miljö- och klimatnytta kan utformas på ett enkelt och effektivt sätt.

Regeringen hade gärna sett en ambition om att förenkla revisionssystemet.

Information om arbete med flera jordbruksfrågor

EU-kommissionen kommer att informera om konferensen med titeln "Modern Biotechnologies in Agriculture - Paving the way for responsible innovation". EU-kommissionen framhöll då behovet av dialog och att ökad kunskap eftersom vetenskapen går framåt mycket fortare än lagstiftningen. Hänsyn måste tas till säkerhet, miljö och konsumentintresset. Vetenskap, lagstiftning och kommunikation måste gå hand i hand. Konferensen hölls i september.

Ministrarna får också information om resultaten från en konferens i november om bekämpning av afrikansk svinpest. Flera EU-länder deltog tillsammans med Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Deltagarna drog slutsatser om behovet av internationellt samarbete för att hindra smittspridning.

Slovakien förväntas därtill att föreslå att arbetet med att bekämpa otillbörliga affärsmetoder tas upp på nästa möte i Agrifish-rådet. Arbetet pågår sedan 2009 i EU. EU-kommissionen har tidigare meddelat att ett förslag i syfte att förbättra livsmedelskedjans funktionssätt kommer att läggas fram i april 2018.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht företräder Sverige på mötet 11-12 december som äger rum i Bryssel.

 

Producerat av EU-representationen

Estniska ordförandeskapet

Kommenterad dagordning för mötet i Agrifish-rådet 11-12 december

Mer om mötet i Agrifish-rådet 11-12 december

Mer om arbetet i EU:s jordbruk- och fiskeråd (Agrifish)