Sakråd om ytterligare åtgärder för att motverka afrofobi

Regeringen presenterade en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i november 2016. Inom ramen för planen bedrivs ett aktivt arbete mot bland annat afrofobi och afrofobiska hatbrott. Som ett led i detta arbete bjöd statssekreterare Karin Strandås in till sakråd för att diskutera ytterligare åtgärder för att motverka afrofobi i Sverige.

Statssekreterare Karin Strandås står och talar och mötesdeltagare sitter runt bordet och lyssnar
– Vi träffas här idag för att diskutera vilka ytterligare åtgärder som behöver göras, sa statssekreterare Karin Strandås och hälsade alla välkomna till mötet. Foto: Eva Dahlén/Regeringskansliet

Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott

Redan i förarbetet till planen ”Samling mot rasism”, under hösten 2015, deltog representanter från det civila samhället, politiker och tjänstepersoner. Planen omfattar förutom afrofobi även antisemitism, antiziganism, islamofobi, rasism mot samer och liknande former av fientlighet, till exempel homofobi och transfobi.

Som ett led i att genomföra planen anordnar regeringen så kallade sakråd för att diskutera vilka ytterligare åtgärder som behövs för att motverka rasism och hatbrott i vårt land.

Sakråd med civilsamhället och myndigheter 

Den 28 november bjöd statssekreterare Karin Strandås in representanter för afrosvenskar och berörda myndigheter till ett sakråd om afrofobi. De som kunde komma till mötet var representanter för Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa, Afrosvenskarnas Riksförbund, Cinemafrica och TRYCK samt Forum för levande historia, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen och Länsstyrelsen i Stockholms län. 

– Alla uppdrag från regeringen till olika myndigheter om rasism omfattar afrofobi, men det finns också ett antal uppdrag från regeringen som har ett särskilt fokus på afrofobi. Vi träffas här idag för att diskutera vilka ytterligare åtgärder som behöver göras, sa Karin Strandås i sin inledning till mötet.

Myndigheterna redogjorde inledningsvis för sitt arbete. Detta följdes av diskussioner som utgick från de strategiska områdena som planen lyfter fram; utbildning och forskning, förebyggande arbete på nätet, civila samhället och rättsväsendet.

Stort behov av insatser

Representanterna från det civila samhället vittnade om övergrepp och rasism som finns i samhället; i skolan, på nätet, i vården och i vardagen. Behovet av riktade insatser och åtgärder mot afrofobi är stort.

Diskussionerna kom bland annat att handla om hur de utbildningsinsatser som görs ska nå fler och att rikta utbildningar till särskilt viktiga grupper.

Hatet på nätet ökar också och det har haft till följd att många afrosvenskar inte är närvarande online på grund av risken för hot. Vi bygger upp våra samhällskontakter med myndigheter på nätet, till exempel Försäkringskassan. Vad händer då grupper av människor drar sig undan från det offentliga rummet eller från nätet?

Civilsamhället har en viktig roll i den nationella planen mot rasism och hatbrott. Diskussionen kom även att handla om hur samarbetet med myndigheterna ska formas och att det civila samhället inte kan ta över det arbete som myndigheterna förväntas utföra.

Många förslag och synpunkter som kom upp under det två timmar långa mötet, som statssekreterare Karin Strandås och tjänstepersonerna från Regeringskansliet tog med sig i det fortsatta arbetet med att genomföra planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.