Insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet

Ett flertal insatser mot antisemitism och för ökad säkerhet pågår och planeras. De utförs såväl av regeringen som av myndigheter på uppdrag av regeringen. Här följer några exempel.

  • År 2016 antog regeringen en nationell plan för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Planen utgör ett samlat grepp och inbegriper strategier för att förebygga och motverka antisemitism och andra former av rasism genom förbättrad samordning och uppföljning, mer utbildning och forskning, ökat stöd till och fördjupad dialog med civila samhället, ett förstärkt förebyggande arbete på nätet och ett mer aktivt rättsväsende.
  • Myndigheten Forum för levande historia genomför en stor utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och idag, vilken omfattar antisemitism. Myndigheten framställer bl.a. informationsmaterial om de olika formerna av rasism och utbildar skolpersonal i samarbete med Skolverket inom ramen för detta uppdrag. Förutom skolpersonal har även andra yrkesgrupper, exempelvis anställda vid arbetsförmedlingar, socialsekreterare och polisanställda, möjlighet att delta i utbildningar.
  • Statens medieråd arbetar för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare genom medie- och informationskunnighet. Myndigheten genomför även kampanjen No Hate Speech Movement bland barn och unga mot bl.a. rasism på internet.
  • Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fördelar årligen bidrag i enlighet med förordningen om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Myndigheten har fått mer medel för att öka fördelningen av statsbidrag till projekt som specifikt syftar till att bekämpa bl.a. antisemitism.
  • Regeringen har även avsatt medel för att stödja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser 2018–2020.
  • Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott. Numera finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. När det bedöms nödvändigt ökar Polismyndigheten sin övervakning och vidtar andra säkerhetsåtgärder för att skydda judiska intressen.
  • Även Åklagarmyndigheten har vidtagit åtgärder för att höja kvaliteten på arbetet mot hatbrott.
  • Brottsförebyggande rådet har nyligen fått i uppdrag att göra en fördjupad studie om antisemitiska hatbrott i Sverige.
  • Regeringen har i januari 2018 inrättat ett nationellt centrum mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet i syfte att ytterligare stärka och få mer långsiktighet i arbetet på nationell, regional och lokal nivå.
  • I budgetpropositionen för 2018 finns det dessutom en betydande ökning av anslagen till säkerhetshöjande åtgärder för det civila samhället och skolor.
  • 2016 utsåg regeringen ett särskilt sändebud för arbetet med att bekämpa antisemitism och islamofobi på internationell nivå, med placering på Utrikesdepartementet. Det särskilda sändebudet arbetar för att bättre samordna mellanstatliga insatser och stärka Sveriges samarbete med viktiga internationella aktörer.
  • Sverige deltar också aktivt i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Ambassadören för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen leder Sveriges delegation i IHRA.
  • Regeringen planerar att under 2020 anordna en ny internationell konferens om Förintelsen – 20 år efter den första konferensen – för att hedra offren och förebygga nya brott mot mänskligheten.