Vården viktig aktör i arbetet mot våld

Hälso- och sjukvården och tandvården behöver bli bättre på att upptäcka och bemöta våldsutsatta patienter, oftast kvinnor. I slutet av februari lanseras ett webbaserat metod- och kompetensstöd som Socialstyrelsen och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) tagit fram utifrån ett regeringsuppdrag. Västra Götalandsregionen har sedan 2009 arbetat med att införa rutinmässiga frågor om våld.

I januari 2016 fick Socialstyrelsen och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) i uppdrag från regeringen att utveckla ett nationellt webbaserat metod- och kompetensstöd speciellt anpassat för hälso- och sjukvården och tandvården.

Vilka tecken finns det på att en patient som söker tandvård har utsatts för våld? Hur dokumenterar jag skador? Vad ska vårdpersonal tänka på vid ett möte med en ung tjej som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck? Det är exempel på frågor som webbstödet ska ge svar på.

─ Det finns ett oerhört stort intresse och behov inom sjuk- och tandvården för en kunskapsbank med information om hur våldsutsatthet upptäcks och hur man kan agera i mötet med patienten. Alla landsting har vårdprogram idag för hur arbetet ska bedrivas. Men dessa måste brytas ner till verktyg som används som lokala rutiner och där kan det finnas brister, säger Åsa Witkowski, enhetschef på NCK.

Lanseringen av webbstödet, som kommer att finnas på NCK: s webbplats, sker vid flera regionala seminarier med start i Umeå den 20 februari. Sedan tidigare har NCK ett motsvarande webbstöd för kommuner och en webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Materialet innehåller faktatexter, filmer, expertintervjuer och lärande exempel som är baserade på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Det finns även tips om fördjupning i form av rapporter och annat utbildningsmaterial.

För att utforma webbstödet har förstudier genomförts inom hälso- och sjukvården och tandvården.

─ Deras önskemål har varit att informationen måste vara avgränsad och användarvänlig med konkreta förslag på lokala rutiner men också lärande exempel. Om det finns en baskunskap hos alla blir inte bemötandet ett lotteri beroende på vilken läkare du kommer till. Det handlar om att våga ställa frågor, snabbt hitta information och hänvisa patienten vidare till exempelvis stödtelefonen Kvinnofridslinjen, säger Åsa Witkowski.

Tydligt uppdrag nyckeln i Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer har sedan 2009 arbetat aktivt med att införa rutinmässiga frågor om våld på BVC-, MVC, ungdomsmottagningar, Folktandvården, rehabverksamheter, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin samt 1177. Regionen har genomfört basutbildningar om fysiskt, psykiskt och sexualiserat våld, hedersrelaterat våld samt om barn som bevittnat upplevt våld.

─ Vi har också metodutbildningar för hur man ställer rutinmässiga frågor om våld och hur man kan bemöta patienter i olika åldrar. Vi behöver berätta varför frågorna ställs och förklara att det finns ett mycket starkt samband mellan tidigare erfarenheter av våld och en senare psykisk och fysisk ohälsa. Det är en folkhälsofrämjande åtgärd, säger Anita Kruse, chef för Västra Götalands kompetenscentrum för våld i nära relationer.

Ett tydligt politiskt uppdrag som ger stabilitet i verksamheten har varit en nyckel för att Västra Götalandsregionen har kunnat arbeta framgångsrikt menar Anita Kruse.

─ Det är viktigt att involvera både chefer och anställda som möter patienterna i utformningen av metoderna innan projektet startar. Arbetet måste vara en del av den ordinarie strukturen samt en del av linjeledningen för att säkra att nya arbetssätt blir en bestående del inom verksamheten.

Västra Götalandsregionen kommer inom den närmaste månaden att publicera en rapport om hur vårdanställda upplever att ställa rutinmässiga frågor om våld till patienter samt i vilken omfattning som deras patienter har svarat att de har upplevt fysiskt, psykiskt och sexualiserat våld samt bevittnat och upplevt våld under sin barndom.

─ Det finns en rädsla och oro för att kränka eller väcka liv i saker som patienterna inte vill prata om. Men när personalen har börjat att tala om våld och får ta del av patienternas berättelser så försvinner denna oro. Inom vården har vi fantastiska möjligheter att ställa frågor för att fånga upp våldsutsatta. Den som är eller har varit våldsutsatt pratar inte om det själv utan behöver få frågor, säger Anita Kruse och berättar om en kvinna som besökt gynakuten 13 gånger för akuta buksmärtor innan någon frågade om hon blivit utsatt för sexuellt våld och därmed kunde få adekvat vård och behandling.

Nya dödsfallsutredningar

I januari presenterades Socialstyrelsens rapport om dödsfallsutredningar för vuxna och barn som avlidit med anledning av brott av en närstående eller tidigare närstående person. Nästan samtliga (18) av de 21 dödsfallen rör en kvinna som dödats av sin manliga partner eller tidigare partner. Brottsoffret hade i de flesta fall haft kontakt med två eller fler samhällsaktörer och den senaste kontakten hade ofta varit kort tid före gärningen. Frågor om våld ställdes varken rutinmässigt eller då det fanns tecken på våld.