Frågor och svar – Ny finansiering av public service

Regeringen har överlämnat ett förslag om en ny lag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst till Lagrådet. Förslaget innebär att radio- och tv-avgiften avskaffas och ersätts med en public service-avgift som tas in via skattsedeln.

  • Fem familjemedlemmar i ett vardagsrum vid tv:n. Alla tittar på varsin bildskärm.

    Regeringen föreslår att radio- och tv-avgiften ersätts med en individuell public service-avgift.

    Foto: Maskot/Folio

  • En hand fyller i en deklarationsblankett.

    Public service-avgiften kommer att redovisas på inkomstdeklarationen. Första gången våren 2020.

    Foto: Sonja Dahlgren/Folio

  • TV-huset med Sveriges Televisions och Utbildningsradions logotyper.

    Flera förslag lämnas för att stärka public service oberoende.

    Foto: Jessica Gow/TT

  • Riksdagshuset

    Bland annat föreslås att aktiva riksdagsledamöter inte längre ska få sitta i Förvaltningsstiftelsens styrelse.

    Foto: Stina Stjernkvist/TT

Vad innebär förslaget?

Dagens radio- och tv-avgift betalas av alla hushåll som har en tv-mottagare. Regeringen föreslår att den ska ersättas med en individuell public service-avgift som betalas av alla över 18 år som har en beskattningsbar förvärvsinkomst.

Avgiften föreslås vara en procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak. Taket kommer vid införandet att vara drygt 1 300 kronor per person och år.

Förslag för att stärka oberoendet för public service

I lagrådsremissen finns också flera förslag i syfte att stärka oberoendet för public service:

  • I lagen tydliggörs att avgiften bara kan användas för att finansiera public service.
  • Tillståndsperioderna föreslås vara 8 år och ska alltid inledas i januari ett valår. (Tillståndsperioden som inleds 2020 ska gälla 10 år för att redan nu ta steg mot ett ökat oberoende och anpassa systemet till riksdagsvalen.
  • Riksdagsbesluten om tilldelning av medel till programföretagen ska gälla för en hel tillståndsperiod.
  • Ledamöterna i Förvaltningsstiftelsen får inte längre vara aktiva riksdagsledamöter.

Regeringen aviserar även att en kommande grundlagsutredning ska analysera om public service-företagens oberoende är tillräckligt garanterat genom nuvarande reglering eller om oberoendet kan och bör stärkas ytterligare genom ändringar i grundlag.

Hur hög blir public service-avgiften?

Avgiftens storlek (år 2019):

  • Avgiften föreslås bli maximalt drygt 1 300 kr per person och år.
  • Personer med en lägre inkomst än cirka 13 600 kr/månad föreslås betala en reducerad avgift.
  • Personer utan förvärvsinkomst, till exempel studerande med enbart studiemedel, betalar ingen avgift.
  • Juridiska personer, till exempel företag, behöver inte betala avgift, (vilket görs i dag).

Hur kommer avgiften att tas in?

Avgiften kommer att tas in av Skatteverket som betalar ut avgiftsmedlen till ett särskilt public service-konto i Riksgälden som förvaltas av Kammarkollegiet. Medlen kommer, liksom i dag, förvaltas i ett slutet system separerat från den övriga statsbudgeten.

Avgiften tas in automatiskt vilket innebär att inga fakturor kommer att krävas. I stället redovisas avgiften på inkomstdeklarationen.

När införs ändringen?

Systemet föreslås införas 1 januari 2019 och redovisas första gången på inkomstdeklarationen våren 2020.

Vad händer nu?

Efter att Lagrådet har granskat lagförslaget kommer förslaget att lämnas till riksdagen. Beslut kommer att fattas av riksdagen i höst.

Vad är syftet med förslaget?

Syftet är att skapa långsiktiga förutsättningar för public service och att stärka verksamhetens oberoende.

Varför gör regeringen detta? Kan inte dagens radio och tv-avgift vara kvar?

Dagens finansieringssystem med radio- och tv-avgift måste förändras. Förslaget till nytt system har lämnats av en enig parlamentarisk kommitté, bestående av ledamöter från alla riksdagens partier. Även remissinstanserna är eniga om att systemet behöver förändras.

Nuvarande radio- och tv-avgift är kopplad till innehav av en traditionell tv-apparat. Allt färre hushåll har en tv-apparat och tar i stället del av tv-sändningar via andra plattformar som datorer, surfplattor och mobiler. Utvecklingen bekräftas av statistiken över antalet sålda tv-apparater som visar en tydligt nedåtgående trend.

Det minskande antalet betalande hushåll innebär att det uppstått ett underskott på det konto där avgiftsmedlen förvaltas. Underskottet är i nuläget mellan 200–300 miljoner kronor. Om nuvarande system inte ändras kommer avgiften behöva höjas årligen och allt färre tvingas betala allt mer. Det riskerar på sikt systemets legitimitet.

Varför ska alla betala för public service, även de som inte tar del av innehållet?

Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att public service är samhällsbärande och en väsentlig del av vår demokrati. Deras verksamhet som bland annat omfattar granskning av samhällets makthavare och ett beredskapsuppdrag vid kriser, är av betydelse för alla och då bör också alla, som har möjlighet, vara med och betala.

Om alla ska betala kan väl public service lika gärna betalas av staten över statsbudgeten?

Det är helt avgörande att public service står oberoende från såväl staten som andra ekonomiska eller politiska maktsfärer i samhället. Därför ska public service inte finansieras över statsbudgeten. Kostnaden för public service ska inte omprövas årligen eller vägas mot andra utgifter i staten.

Hur påverkar det nya finansieringssystemet oberoendet för public service?

Förslaget till nytt finansieringssystem innebär enbart att avgiften tas in på ett annat sätt än i dag. I övrigt kvarstår systemet i huvudsak oförändrat. Liksom i dag kommer avgiftsmedlen att förvaltas på ett särskilt konto i Riksgälden och hanteras utanför statsbudgeten. Förslaget bedöms därför inte påverka oberoendet för public service.

I lagrådsremissen finns även ett antal förslag som syftar till att stärka oberoendet för public service. Det handlar bland annat om att tillståndsperioderna förlängs till 8 år och läggs fast i lag och att den årliga prövningen av medelstilldelningen tas bort. Dessutom planerar regeringen att tillsätta en grundlagsutredning om ett eventuellt grundlagsskydd av public service. Sammantaget innebär detta en förstärkning av oberoendet för public service.

Varför heter det public service-avgift? Myndigheter ska väl använda svenska enligt språklagen?

Begreppet public service har i dagligt tal blivit det vedertagna begreppet för det som också brukar beskrivas radio- och tv i allmänhetens tjänst. Att använda begreppet public service anser regeringen därför ökar tydligheten i förslaget. Regeringen anser även, liksom public service-kommittén, att begreppet radio och tv i allmänhetens tjänst är starkt förknippat med det traditionella sättet att distribuera och sända program. 

Fakta om public service

Public service är radio och tv i allmänhetens tjänst som bedrivs självständigt såväl i förhållande till staten som till olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Den centrala uppgiften är att erbjuda ett mångsidigt programutbud som är tillgängligt för alla, speglar mångfalden i hela landet och kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans.

Public service-företagen är Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.

En licensavgift för innehav av radio- och senare tv-mottagare har funnits sedan rundradiosändningar startade i Sverige på 1920-talet. Den nuvarande radio- och tv-avgiften fick sin utformning i slutet av 1980-talet.