Nu inleds processen för höjda lärarlöner

Aftonbladet Debatt 10 februari 2015
Från och med 2016 avsätter vi 3 miljarder årligen.

Under de senaste årtiondena har kunskapsresultaten sjunkit i den svenska skolan. Flera nationella undersökningar och utvärderingar har under ett flertal år visat på den nedåtgående trenden när det gäller elevernas resultat. Den negativa trenden har bekräftats även i internationella studier, som till exempel TIMSS och PISA. Den senaste PISA-undersökningen, från 2012, visade bland annat att svenska 15-åringar för första gången presterade under OECD-genomsnittet i såväl matematik som läsförståelse och naturvetenskap.

Samarbetsregeringen har därför som tydlig och prioriterad målsättning att förbättra resultaten i den svenska skolan. När vi bygger skolan stark så bygger vi samhället starkt.

OECD framhåller i sina preliminära rekommendationer till Sverige att läraryrket behöver stärkas och göras mer attraktivt genom bland annat högre löner. En satsning på bättre löneutveckling, i linje med vad OECD rekommenderar, kan på sikt bidra till att förbättra resultaten i skolan.

Att koppla lönesatsningen till kompetens och karriärutveckling kan också bidra till att höja kunskapsnivån generellt bland lärarna, att kunskap kan spridas mellan lärare och därför bidra till ett stärkande av till exempel det kollegiala samarbetet mellan lärare som är av central betydelse för deras professionella utveckling.

Regeringen instämmer i vikten av sådana insatser. Vi måste säkra att alla elever får en högkvalitativ utbildning, och skickliga och engagerade lärare är nyckeln. Därför måste läraryrket bli mer attraktivt än det är idag.

Regeringen sjösätter nu en nationell samling för läraryrket. En av de viktigaste delarna i denna nationella samling kommer vara att skapa en bättre löneutveckling för lärare. Och för att löneutvecklingen ska göra skillnad i klassrummen vill vi också koppla den till karriärmöjligheter och kompetens.

I dag är skolans parter inbjudna till ett första möte, för att diskutera formerna och den fortsatta processen för en dialog med parterna – med höjda lärarlöner som målsättning.

Parterna som deltar vid samtalen kommer ha ett stort ansvar för hur satsningen ska kunna förverkligas. Lärarnas löner ska bestämmas i förhandlingar mellan parterna, och vi ska inte övergå till en statlig lönepolitik för lärarna.

Men samarbetsregeringen tar initiativ till samtalen och avsätter tre miljarder årligen från 2016. Det är en tydlig signal om hur viktigt vi anser det är att höja läraryrkets status och förbättra resultaten i skolan.

Det primära syftet med satsningen är att staten vill bidra med medel till löneökning för fler lärare än de som i dag omfattas av den genomförda karriärstegsreformen. Vi måste se till att de som utbildas till lärare får sådana villkor att de trivs med vad de gör och vill stanna inom skolan. Lärare ska känna sig värdesatta av samhället, och de ska också kunna utvecklas och ha karriärmöjligheter inom läraryrket. Genom att satsa på lärarnas löner gör vi en framtidsinvestering som är en viktig pusselbit för hur vi ska stärka utbildningssystemet i sin helhet och göra både lärarutbildning och läraryrket attraktivt.

Inom ramen för den nationella samlingen för läraryrket kommer regeringen också se över lärares administrativa arbetsbörda, hur staten kan bistå huvudmännen för att säkerställa att lärarna får tid för sitt uppdrag, hur nya lärare får en bra introduktion i yrket och hur fler vägar kan öppnas in i läraryrket.

När vi lyckas med det tror vi att fler kommer att vilja söka sig till det yrke som betyder så mycket för både individer, samhälle och arbetsliv.


Helene Hellmark Knutsson (S)
Minister för högre utbildning och forskning

Gustav Fridolin (MP)
Utbildningsminister