”Så ska Sverige och Finland samarbeta i militär konflikt”

Dagens Nyheter 27 februari 2015
Det finsk- svenska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet ges nu ytterligare djup och skärpa. Våra båda länders försvarsmakter har länge övat tillsammans, men nu utvidgas samarbetet till att även gälla operativ planering. Detta ökar på ett skarpt sätt handlingsfriheten för båda länderna vid en kris eller konflikt.

Sedan 2009 har Sverige och Finland studerat hur man skulle kunna utnyttja våra försvarsmakter gemensamt i olika scenarier. Samarbetet har fram till nu enbart rört fredstid. I maj 2014 undertecknades en handlingsplan för fördjupat försvarssamarbete på militär nivå. Försvarsmakternas analys omfattar sex fokusområden; marinen, flygvapnet, armén, logistik och materiel, säker kommunikation och gemensamma förband. Försvarsmakterna föreslår att samarbetet även ska omfatta kris- och konfliktnivåer vilket ligger i linje med den politiska dialog som pågått sedan 2009.

Nu utökas detta samarbete att omfatta det som kallas operativ planering och förberedelser för gemensamt användande av civila och militära resurser i flera olika scenarier, inklusive kris- och konfliktsituationer. Operativ planering för gemensamt uppträdande ska vara ett komplement till, men skilt från, respektive lands nationella planering. Samarbetet innebär inte ömsesidiga förpliktelser och ett agerande kräver politiska beslut av respektive lands regeringar.

Det är naturligt att två länder som står varandra så nära som Finland och Sverige har ett närmare samarbete med varandra. Båda har en lång tradition av militär alliansfrihet och har båda ett ansvar för säkerheten runt Östersjön och vårt närområde. Såväl Finlands som Sveriges säkerhetspolitik bygger på principen att säkerhet skapas i samverkan med andra.

Vi kan, i försvarsmakternas rapport, konstatera att de ställer sig positiva till det bilaterala samarbetet och ser en tydlig operativ nytta med en fördjupning. Några konkreta exempel från försvarsmakternas rapport:

  • På det marina området har en vision tagits fram där vi återfinner förslaget om en gemensam marin förbandsenhet (Swedish-Finnish Naval Task Group) som är tänkt att ha full operativ kapacitet år 2023.
  • Därtill föreslår försvarsmakterna användande av varandras marina baser och att gemensamma ubåtsjaktövningar inkluderas i övningsplanen.
  • Inom flygvapnet föreslår försvarsmakterna en ökad grad av interoperabilitet mellan det svenska och det finländska flygvapnen med förmåga till gemensamma operationer, gemensamt utnyttjande av flygbaser och gemensam stridsledningsförmåga.
  • På armésidan föreslås också att länderna fram till 2020 ska ta fram ett koncept för att kunna uppträda i ett gemensamt arméförband av brigads storlek.

Som ett första viktigt steg kommer säker kommunikation att upprättas mellan försvarsdepartementen i Stockholm och Helsingfors. Utbyte av personal mellan respektive departement kommer att inledas. Lagstiftningen i respektive land kommer att ses över för att underlätta exempelvis sådant som att använda varandras flygbaser och ankarplatser. Ytterst syftar alla de åtgärder som nu kommer att vidtas till att skapa en ökad stabilitet och säkerhet i vår del av Europa. Sverige och Finland vill med sina tydligt defensiva agendor bidra till en fredlig utveckling.

Förhoppningen är att det finsk-svenska försvarssamarbetet även på sikt kan stimulera och bidra till att stärka det nordiska försvarssamarbetet ännu mera. Den 10-11 mars kommer det första ministermötet under det svenska ordförandeskapet i Nordefco* att genomföras i Arvidsjaur och Luleå. Fördjupat samarbete med våra nordiska grannar bidrar till att stärka säkerheten i norra Europa och att främja fredlig utveckling.

* Ett samarbete mellan alla de nordiska länderna inom försvarsområdet. Syftet är att stärka ländernas egna försvar, hitta synergieffekter och att främja effektiva lösningar.

Peter Hultqvist, Sveriges försvarsminister

Carl Haglund, Finlands försvarsminister