”Nu tar vi ett helhetsgrepp på resistenta bakterier”

Dagens Medicin 9 mars 2015
Tre ministrar kallar till blocköverskridande möte mot antibiotikaresistens i dag.

Den ökande förekomsten och snabba spridningen av antibiotikaresistenta bakterier är ett växande globalt hälsohot. Att bekämpa det är en ödesfråga som i högsta grad berör oss i Sverige. Om vi inte kan få stopp på spridningen av resistens så kommer världen att stå utan effektiva läkemedel mot en rad sjukdomar. Här spelar forskningen en viktig roll. Vår moderna vård är beroende av effektiva antibiotika för att bekämpa bakterieinfektioner, men också vid behandling av bland annat cancer.

Om vi hamnar i ett läge där effektiva antibiotika saknas riskerar tillstånd som vi i dag enkelt kan bota att bli dödliga. Redan i dag dör minst 25 000 personer varje år i EU på grund av infektioner som borde ha kunnat botas med antibiotika, om bakterierna inte hade blivit multiresistenta.

Användningen av antibiotika påverkar både uppkomst och spridning av resistens. Att internationellt minska användningen av antibiotika är därför nyckeln till att motverka resistensen. Det är avgörande att antibiotika endast används när det verkligen behövs, när det är effektivt, och under kort tid.

Sverige har under lång tid vidtagit åtgärder mot antibiotikaresistens och har ett bra läge jämfört med många andra länder. Tidigare regeringar har prioriterat frågan. Vi är stolta över den samsyn som funnits över blockgränserna, och hoppas att den kan fortsätta. Samtidigt påverkas Sverige av en sämre resistenssituation på global nivå. I dag reser vi fritt över världen och fler svenskar söker också vård utomlands. Resistenta bakterier sprids då med de människor som bär dem. I Sverige ökar antalet fall av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier.

Även inom djurnäringen ligger Sverige bra till, mycket tack vare vår goda djurvälfärd och förebyggande smittskyddsåtgärder. Därför är det viktigt att vi arbetar för ett bättre djurskydd, och mot slentrianmässig användning av antibiotika till djur, både inom EU och globalt. Genom framsynta investeringar kan vi minska behovet av antibiotika till djuren. Detta är den modell vi arbetar efter i Sverige. Antibiotika i djurhållningen får aldrig maskera undermåliga uppfödningssystem.

Resistenta bakterier kan spridas både mellan människor och djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta gener som ger resistens. Resistensarbetet kräver därför ett helhetsperspektiv, som omfattar användningen av antibiotika hos både människor och djur.

För att vi ska lyckas bromsa resistensutvecklingen ser vi att det krävs åtgärder på flera fronter. Vår tanke är därför att en ny strategi ska kunna tas fram i politisk enighet. Det är ett arbete vi nu initierar med ett politiskt blocköverskridande möte.

  • Sverige vill stödja Världshälsoorganisationen WHO med att ta fram ett globalt program för övervakning av antimikrobiell resistens. Här finns ett etablerat samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och WHO. Vi behöver stå på en fast kunskapsgrund om problemets globala vidd. Det krävs en omfattande kunskap om resistensläget. Både för att väcka dem som ännu inte sett allvaret och för att ha goda grunder för beslut och uppföljning av åtgärder.
  • Sverige behöver fortsätta vara en stark internationell aktör. Vi är ledande när det gäller kampen mot antibiotikaresistens globalt, bland annat inom den USA-initierade satsningen The Global Health Security agenda. Sverige är också drivande i arbetet med den plan som föreslås antas på WHO:s världshälsoförsamling i maj. Sverige är det land som använder minst antibiotika till djuren i hela EU, där vi just nu driver antibiotikafrågan i arbetet med tre pågående lagförslag för djursektorn. Vi kommer även arbeta inom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, bland annat för en kraftfull resolution om antibiotika i juni, samt inom OECD.
  • För att kunna utveckla nya läkemedel, behandlingsmetoder, diagnostiska verktyg och förebyggande åtgärder mot bakteriella infektioner krävs omfattande forskningssatsningar. Dessutom behövs bättre samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Sveriges omfattande statliga finansiering av forskning vid universitet och högskolor spelar en viktig roll i möjliggörandet av forskning som kan ligga till grund för morgondagens mediciner. Dessutom stöds forskning på EU-nivå både genom Horisont 2020-programmet och genom ett gemensamt initiativ medlemsstaterna emellan som Sverige koordinerar via Vetenskapsrådet.

När nya antibiotika tas fram krävs globala system som säkrar en restriktiv användning, för att hindra att bakterier utvecklar ny resistens. En modell behövs därför som säkerställer tillgänglighet men också att de inte överanvänds. Detta kräver nya samverkans- och affärsmodeller för att stimulera nya satsningar på området.

Även det inhemska arbetet behöver ses över. Samtidigt som antibiotikaförskrivningen generellt sett sjunkit, är skillnaderna stora mellan olika landsting. 2014 varierade antalet förskrivna antibiotikarecept per 1000 invånare hos landstingen mellan 260 och 359 – en för stor skillnad för att vara slumpmässig.

Den nu gällande svenska strategin är från 2005. Efter tio år har det blivit dags att se över och uppdatera den. Antibiotikaresistens är för viktigt för att vi ska låta partipolitika meningsskiljaktigheter hindra arbetet. Med ett fortsatt högt internationellt engagemang, framstående forskning och en förnyad svensk strategi som sätter färdriktningen för vårt arbete vill vi ta nya steg för att motverka antibiotikaresistensen. Det är en avgörande hälsofråga för framtiden.

Sven-Erik Bucht, Landsbygdsminister

Helen Hellmark Knutsson, Minister för högre utbildning och forskning

Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister