Jämlikhet på nätet är en rättighet

Svenska Dagbladet 11 maj 2015

Internet har gett människor över hela världen helt nya möjligheter till att uttrycka sig, organisera sig och dela information. Ett fritt och öppet internet är inte bara en drivkraft för utveckling, innovation och tillväxt – det är dessutom en demokratisk resurs.

Hoten mot ett fritt och öppet internet är dock många. Allt ifrån utrikespolitiska motsättningar kring synen på internet, fler cyberattacker från såväl stater som kriminella, till lagstiftningar som fragmenterar det globala nätet. Risken är att vi förlorar det internet vi känner – ett internet som motor för ekonomisk och social utveckling.

Vi ser bland annat oroande tendenser till att människors rättigheter i allt högre grad kränks på nätet. Kartläggningar som tankesmedjan Freedom House gjort visar att friheten på internet globalt minskar för fjärde året i rad.

Den minskande friheten slår i första hand mot redan utsatta grupper, som det civila samhället och kvinnorättsorganisationer. Utvecklingen sker både genom attacker mot budskap som uppfattas som kontroversiella, och genom att kvinnor och kvinnorättsorganisationer hotas och trakasseras så att de lämnar nätet.

Även i Sverige är hoten på internet ett allvarligt problem. Därför är det viktigt att tydliggöra den grundläggande princip som måste gälla: samma lagar och rättigheter måste gälla både online och offline. Ett hot är ett hot oavsett genom vilket medium det uttrycks.

Från regeringens sida ser vi över vad man kan göra från rättsligt håll:

  • Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten har tillsatts för att se över det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar.
  • Polismyndigheten är, som en del av sin omorganisering, på väg att inrätta ett nationellt it-brottscentrum för att stärka polisens förmåga att jobba mot it-brottsverksamhet.

Samma maktstrukturer finns på internet som i det omgivande samhället. Tillgång till teknik och tillgång till internet är en maktfaktor i dagens samhälle, och det är bekymrande att vi ser att kvinnor globalt har betydligt mindre tillgång till internet – och därmed också utbildning, information och möjligheter till inflytande – än män.

Att vända utvecklingen på internet är därför inte bara en fråga om lagstiftning – det är också en fråga om att stärka yttrandefriheten och det demokratiska samtalet. Det civila samhället spelar därför en viktig roll för att aktivt motverka att hat och andra kränkningar sprids på nätet. Detta sker bland annat genom att internationella civilsamhällesnätverk mobiliserar användare i frivilligt arbete, för att exempelvis ge stöd till personer som blivit utsatta för hat eller andra kränkningar via nätet. En hel del av denna kunskap kan vi ha nytta av på hemmaplan.

En feministisk politik omfattar också internet, och cyberfrågorna är självklart en av regeringens strategiska framtidsfrågor. Vi kommer att fortsätta driva frågorna om ett fritt och öppet, globalt tillgängligt och jämställt internet, för alla.

Maja Fjaestad
statssekreterare Statsrådsberedningen

Ann Linde
statssekreterare Justitiedepartementet