Ny plan för svensk forskning

Di Debatt, 29 maj 2015

Sveriges position som forskningsnation har debatterats flitigt det senaste året. Vi inleder ett tätare samtal mellan regering och de forskningsintensiva företagen inför den kommande forskningspolitiska propositionen, skriver ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson och Scanias vd Per Hallberg.

Ordförklaringar

Ordlista

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Det är vårt främsta internationella konkurrensmedel. Svensk forskningspolitik måste främja ett livskraftigt svenskt näringsliv, skapa jobb, möta nationella och globala samhällsutmaningar och bidra till internationell kunskapsutveckling. Sverige hävdar sig globalt just genom att skapa, utveckla och använda ny teknik, nya upptäckter och nya lösningar.

Men det kräver fortsatt stora insatser av både stat och näringsliv. För att Sverige ska leda utvecklingen även i morgon krävs ett ännu tätare samarbete och en större uthållighet.

Omvärlden rör sig snabbt, i vissa fall snabbare än vi, och den globala konkurrensen hårdnar. Dessutom pågår en tyngdpunktsförskjutning av världens ekonomi och kunskapsbas österut.

Det medför att internationella företag flyttar sin forskning och utveckling. Följderna ser vi genom minskade investeringar i Sverige. Därför måste svenska kunskaps- och innovationsmiljöers attraktionskraft stärkas.

Scania är ett globalt bolag som medvetet har valt att placera forskning och utveckling i Sverige. Positionen som ett svenskt bolag i frontlinjen av den globala utvecklingen möjliggörs genom ett nära samarbete med forskningen och utbildningssystemet i Sverige.

Som företrädare för staten och den kunskapsintensiva teknikindustrin är vi angelägna om att den kommande forskningspolitiska propositionen får den inriktning, den uppmärksamhet och den breda politiska uppslutning den förtjänar. Det är avgörande för Sveriges förmåga som kunskapsland, för svenska företags möjligheter att leda utvecklingen och för att skapa fler arbetstillfällen i hela vårt land.

Nästa forskningspolitiska proposition kommer att ange den forskningspolitiska färdriktningen för de kommande tio åren. Inför det arbetet finns det några inriktningar som vi gemensamt anser vara viktiga.

Vi vill se en långsiktig forskningspolitik. Historiskt ser vi att stora forskningsupptäckter ofta sker där man minst anar det och ofta i samverkan mellan olika aktörer. Därför måste vi ha en forskningspolitik som ger forskare möjlighet att forska även på områden där resultaten är osäkra och där det kan ta tid.

Sveriges möjligheter till framgång är också tätt förknippade med strategiska investeringar, det hänger ihop med vårt lands storlek. Ökad långsiktighet och tydlighet gällande forskningspolitiken är därför ett synsätt som bör prägla forskningspolitikens olika delar framöver. Det blir i sig en konkurrensfördel, därför är det viktigt med ett tioårigt perspektiv i nästa forskningspolitiska proposition. Långsiktighet och tydlighet kommer ge möjlighet för forskarvärlden men även för näringslivet att se hur spelreglerna ser ut förbi mandatperioder och politiska majoriteter.

Vi vill se en ökad användning av forskningens resultat. Investeringar i forskning medför nya upptäckter och ökad kunskap. Det är i sig värdefullt och ett viktigt mål. Men vi vill även se att kunskapen kommer till användning i samhället. Banden behöver därför stärkas mellan forskning, utbildning och de företag som kan använda forskningsprojekten till innovationer.

Genom tätare dialog om den svenska industrins behov inom forskningsområdet kan Sverige kraftsamla. Det skulle ge ett ökat kunskapsinnehåll i svensk produktion, fler jobb och företag, nya innovationer och starkare internationella kontakter. Detta är avgörande för vår framtida utveckling och vårt samhälles styrka.

Vi vill stärka forskningens del i kompetensförsörjningen. I strävan att utforma framtidens innovationer och tekniska lösningar blir tillgången till den bäst utbildade arbetskraften avgörande. Exempelvis är tillgängligheten till kvalificerade ingenjörer avgörande för ett bolag som Scanias med dess FoU-verksamhet i Sverige.

Genom att koppla forskningen närmare till den högre utbildningen i ännu större utsträckning kan svensk forskning spela en ännu större roll också i kompetensförsörjningen för svenska företag. Det är ett ännu ett sätt att få större utväxling på de gemensamma resurser som investeras i forskning.

Vi ser båda fram emot att arbeta med att stärka svensk forskning och innovation, från delvis olika perspektiv – men också med gemensamma mål för ögonen. Därför inleder vi nu ett tätare samtal mellan regering och de forskningsintensiva företagen inför den kommande forskningspolitiska propositionen.

Med rätt prioriteringar och investeringar kan vi säkra kompetensförsörjningen, skapa fler jobb och öka Sveriges attraktivitet som kunskapsnation.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S)

Per Hallberg, vd, Scania