”Ny institution ska skydda de mänskliga rättigheterna”

DN Debatt, 4 juli 2015

Förslag från regeringen. Att Sverige återkommande har fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter är allvarligt. Regeringen föreslår nu en ny, oberoende institution som ska granska hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i Sverige, skriver utrikesminister Margot Wallström och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

FN:s konvention om mänskliga rättigheter är den mest betydelsefulla internationella överenskommelse vi har enats om i världen. Konventionens tyngd består emellertid inte i de vackra orden och principerna den bygger på, utan hur den påverkar vardagen för människor runt om i världen.

Mänskliga rättigheter är den förtrycktes skydd mot övergrepp, tortyr och ofrihet. Samtidigt är de också en kompass för arbetet med de positiva rättigheter som gäller alla människor såsom exempelvis hälsa, yttrandefrihet, rättssäkerhet och utbildning.

Sverige har mycket att vara stolt över när det gäller respekt för individuella fri- och rättigheter. Vi har en stark lagstiftning och fristående myndigheter som ska se till att rättigheterna blir verklighet. I vårt land har varje människa rätt att uttrycka sig fritt, att demonstrera och utöva sin religion, för att nämna några exempel. Sverige var också det första landet i världen att förbjuda barnaga. I internationella jämförelser framhålls ofta Sverige som ett föregångsland, inte minst inom jämställdhetsområdet.

Samtidigt saknas det inte utmaningar, även i Sverige. Vi ser hur utsatta grupper behandlas illa och hur polariseringen ökar mellan människor i vårt land. Vi behöver stärka arbetet mot diskriminering och utanförskap. Att Sverige återkommande har fällts i Europadomstolen för mänskliga rättigheter manar till eftertanke. Vi behöver ett än tydligare rättighetsperspektiv som sätter människan i centrum.

För att stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna så föreslår därför regeringen att en oberoende MR-institution ska inrättas i Sverige i enlighet med Parisprinciperna.

Regeringens utgångspunkt är att institutionen ska ges ett brett mandat att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Med detta avses bland annat att följa hur dessa respekteras, att informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna.

Genom denna förändring ansluter sig Sverige till de mer än 70 länder som i dag har MR-institutioner i enlighet med Parisprinciperna, varav 17 finns inom EU. I de nordiska länderna finns det sådana institutioner i Danmark, Norge och Finland. Nu tar Sverige äntligen detta viktiga och historiska steg.

Vi kan i dag avisera att regeringen kommer att föreslå för riksdagen att den nya institutionen för mänskliga rättigheter ska ligga under någon av riksdagens egna myndigheter, detta för att garantera dess oberoende i enlighet med Parisprinciperna. Regeringen har därför inlett samtal med konstitutionsutskottet om hur frågan bör hanteras vidare.

Förslaget om en oberoende MR-institution bedöms ha ett brett parlamentariskt stöd. Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter är av blocköverskridande intresse och vi ser nu fram emot konstruktiva samtal med riksdagen.

Enligt Parisprinciperna bör en nationell MR-institution arbeta med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. En viktig del av ett sådant arbete är en funktion med samlad kunskap och överblick över vad konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter mer konkret innebär för offentlig verksamhet.

Till de skyddande uppgifterna hör att granska hur väl Sverige efterföljer de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige anslutit sig till. Det innebär att uppdraget kommer omfatta bland annat FN:s barnkonvention, kvinnodiskrimineringskonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vidare bör en nationell MR-institution offentligt uppmärksamma regeringen och riksdagen på situationer där de mänskliga rättigheterna kränks samt utarbeta yttranden om hur lagar eller lagförslag stämmer överens med de mänskliga rättigheterna.

Bland de främjande uppgifter som omfattas av Parisprinciperna ingår att arbeta för en stärkt medvetenhet om de mänskliga rättigheterna bland allmänheten och inom offentlig sektor.

En nationell MR-institution bör även samarbeta med organ inom FN-systemet, regionala organ samt nationella MR-institutioner i andra länder. Genom att upprätta en MR-institution kommer Sverige också att finnas representerat i de internationella nätverk mellan liknande institutioner som finns idag, vilket kommer att ge värdefullt kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

FN-systemets trovärdighet bygger på dess möjligheter att få medlemsländerna att implementera mänskliga rättigheter i praktiken. Därför granskas varje medlemsland av FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den allmänna ländergranskningen, Universal Periodic Review (UPR). Därefter får länderna rekommendationer om hur eventuella brister kan åtgärdas.

En återkommande rekommendation till Sverige har varit att inrätta en oberoende nationell institution för mänskliga rättigheter i enlighet med de så kallade Parisprinciperna som sedan 1991 anger riktlinjer för hur en sådan ska organiseras.

I mitten av juni svarade den svenska regeringen på de rekommendationer som ställts. Regeringen accepterar samtliga dessa rekommendationer med följande motivering:

”Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 aviserat att den avser återkomma till riksdagen med en strategi för ett systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige.

En viktig del av den kommande strategin är att redogöra för hur en självständig granskning av efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige kan organiseras. Strategin kommer därför att inkludera förslag om att inrätta en oberoende nationell institution med uppgift att skydda och främja de mänskliga rättigheterna i enlighet med Parisprinciperna.”

Frågan om en nationell MR-institution har engagerat stora delar av det svenska civila samhället som varje dag arbetar för att upprätthålla och stärka de mänskliga rättigheterna, särskilt för marginaliserade och utsatta människor. Deras arbete är något som vi ska vara stolta över och deras synpunkter är viktigt för regeringens arbete. Under många års tid har en bred samling av dessa organisationer uppmärksammat behovet av en MR-institution som ett verktyg för att kunna se om Sverige lever upp till sina internationella åtaganden.

Såväl i regeringsförklaringen som i utrikesdeklarationen har regeringen slagit fast att värnandet av de mänskliga rättigheterna är en hörnsten i svensk utrikespolitik. Genom att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna på hemmaplan förstärks också Sveriges röst i världen. Det gäller inte minst vårt internationella arbete för att få fler länder att värna mänskliga rättigheter, bland annat genom att införa egna oberoende MR-institutioner i enlighet med Parisprinciperna.

Sverige ska vara en pålitlig röst för mänskliga rättigheter i världen. I och med detta historiska besked visar regeringen att arbetet för mänskliga rättigheter inte bara är en global fråga, det är i allra högsta grad en nationell fråga.

 

Margot Wallström, utrikesminister
Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister