Så vill Sverige finansiera världens 17 nya utvecklingsmål

DN Debatt: I dag anländer jag tillsammans med statsminister Stefan Löfven och finansmarknadsminister Per Bolund till FN-toppmötet Financing for development i Addis Abeba om hur de nya globala utvecklingsmålen ska finansieras.

För att kunna utrota fattigdomen och skapa en miljömässigt, socialt och ekonomisk hållbar värld krävs att såväl offentliga som privata resurser används smartare och investeras rätt. Arbetet är av högsta prioritet för regeringen och Sverige är pådrivande för att förhandlingarna i veckan leder fram till paket med gemensamma åtgärder.

För 15 år sedan samlade FN 147 stats- och regeringschefer för att gemensamt enas om mål för det globala utvecklingsarbetet. De så kallade milleniemålen skulle vara mätbara och ambitiösa. Bland annat skulle extrem fattigdom och hunger utraderas, alla barn börja i grundskola och en hållbar utveckling säkras. Dessa mål infördes av många utvecklingsländer i nationella planer.

Nu när tidsramen för milleniemålen närmar sig sitt slut kan vi konstatera att de gett resultat. Andelen som lever i extrem fattigdom har mer än halverats. I dag går nio av tio barn i grundskolan. Detta är en stor framgång för det globala utvecklingsarbetet och viktiga steg för att bekämpa extremism och orättvisor.

Mycket kvarstår dock. En miljard människor lever fortsatt i extrem fattigdom och 800 miljoner människor går dagligen till sängs hungriga. Världen är långt ifrån jämställd, alltför många kvinnor ges inte möjlighet att delta i ekonomi och arbetsliv och miljontals dör i barnsäng. Klimatförändringarna riskerar dessutom att rasera alla de framsteg som hittills tagits och drabba de fattigaste hårdast.

I september kommer världens ledare att anta 17 nya globala hållbara utvecklingsmål, Sustainable Development Goals. Målen kommer att bli mycket ambitiösa och omfatta allt från att utrota extrem fattigdom och hunger till att uppnå jämställdhet, fredliga samhällen, hållbara hav och hållbar konsumtion. De måste matchas med en lika ambitiös plan för hur de ska kunna finansieras – vilket vi ska komma fram till här i Addis Abeba. Ett positivt resultat i veckan kommer att skapa ett gynnsamt förhandlingsklimat, vilket är mycket viktigt inför antagandet av hållbarhetsmålen i september samt den globala klimatkonferensen COP 21 i Paris i december.

Viktiga skillnader från de gamla milleniemålen är att de nya riktar sig mot alla länder snarare än enbart utvecklingsländer, och att den på allvar kopplar ihop fattigdomsagendan med miljö- och klimatagendan. Centrala frågor som har behandlats inför konferensen och som kommer att vara högaktuella är exempelvis nivån på biståndet, hur mindre utvecklade länder ska mobilisera inhemska resurser samt hur privat kapital kan investeras i utvecklingsländer.

Sverige har allt att vinna på att utvecklingsländer lyfts ur fattigdom. Som en liten, exportorienterad nation kan Sverige bli en av de stora vinnarna när handelsutbytet ökar i världen. Sveriges goda rykte gör också att vi är en omtyckt handelspartner och med en befolkning som numera härstammar från stora delar av jorden har vi goda möjligheter att knyta handelskontakter i exempelvis Afrika och Latinamerika. En hållbar ekonomisk världsutveckling bidrar därmed även till att lyfta svensk ekonomi i framtiden.

Från regeringens sida finns höga ambitioner vad gäller klimatarbetet, exempelvis har de svenska koldioxidutsläppen sedan början av 90-talet minskat med 25 procent tack vare effektiva styrmedel och en konsekvent miljö­politik. För att det internationella klimatarbetet ska intensifieras har regeringen beslutat om att tillföra fyra miljarder kronor till den gröna klimatfonden under perioden 2015–2018. Bidraget är det mest ambitiösa per capita av alla givarländer. På biståndsområdet är Sverige är ett av få länder som ger 1 procent av BNI i bistånd och även i absoluta tal är Sverige en betydande global aktör på biståndsområdet.

En generös biståndspolitik, en ambitiös klimatagenda och lång erfarenhet av samförståndspolitik gör Sverige till en viktig aktör som många länder lyssnar till vid förhandlingarna. Den svenska regeringen har tre huvudsakliga prioriteringsområden:

Omvandla kapital- och skatteflykt till investeringar i hållbar utveckling

Skatteintäkter är grunden för en gemensam välfärd och fattigdomsbekämpning. Enorma summor som skulle ha kunnat investeras i hållbar utveckling försvinner i dag på grund av kapital- och skatteflykt. Att bekämpa olovlig kapital- och skatteflykt är därför en central fråga för utvecklingsfinansieringskonferensen i Addis Abeba.

Sverige deltar mycket aktivt i olika forum och processer där det gemensamma målet är att motverka skatteflykt och skatteundandragande. Vår förhoppning är att viktiga steg ska tas i frågan i Addis Abeba.

Steg mot grön ekonomi

Utgångspunkten för den nya hållbara utvecklingsagendan är att fattigdomsminskning inte är möjlig utan social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. I Addis Abeba handlar det om att ge incitament till ökade investeringar i hållbar energi och infrastruktur, att sätta ett pris på koldioxid och att ta steg mot utfasning av skadliga subventioner av fossila bränslen. Sverige är ett föregångsland som ska visa att grön tillväxt faktiskt är möjlig. Sverige kan genom klimatfinansiering, ett miljö- och klimatanpassat bistånd och ökat tryck på multilaterala aktörer som Världsbanken och FN bidra till att konkreta steg mot en grön ekonomi kan tas även på global nivå.

Jämställdhet skapar resurser

Jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar är ett effektivt verktyg för att skapa ökad hållbar tillväxt. Sverige verkar för att världens länder i Addis Abeba ska ta avgörande steg för en rättvis fördelning av resurser mellan kvinnor och män och för att kvinnor fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska livet. Vi kan aldrig acceptera den diskriminering som i dag är utbredd och världen har inte råd med att så många kvinnor hindras från att bidra till den ekonomiska utvecklingen. Sverige kommer att bidra med nationella erfarenheter av konkret jämställdhetsarbete och genom att all utrikespolitisk verksamhet, inklusive biståndet, genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

Det globala samfundet står nu inför ett betydande vägskäl. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har sagt att vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan förhindra allvarliga klimatförändringar. Vi har möjligheten att skapa en framtid där ingen ska gå hungrig, där jämställdhet mellan könen är uppnådd och där vi lever inom de planetära gränserna. Resan mot denna framtid avslutas inte förrän de 17 nya målen är uppnådda, men den inleds på allvar i dag vid utvecklingsfinansieringskonferensen i Addis Abeba.

 

Isabella Lövin (MP), biståndsminister