Arkiv: Anna Johansson, Infrastrukturminister

-

Nu inför vi tonnageskatt för svensk sjöfart

Regeringen tar nu ytterligare ett steg för att stärka svensk sjöfart. I dag lägger vi fram ett förslag om att införa ett system med tonnagebeskattning i Sverige som kan träda i kraft den 20 juni 2016, skriver finansminister Magdalena Andersson och infrastrukturminister Anna Johansson.

Göteborg är en stad som utvecklats snabbt de sista tjugo åren men en sak har inte förändrats – stadens geografiska läge. Här ligger Skandinaviens största hamn som har spelat, och kommer fortsätta att spela en viktig roll för såväl Göteborgs som hela Sveriges ekonomi. Omkring 90 procent av Sveriges export och import transporteras någon gång under transportkedjan med fartyg. Sjöfarten är en livsnerv för handel med omvärlden, men ytterst också för Sveriges välstånd. En stark sjöfart skapar jobb och tillväxt i hela landet.

Behöver stärkas

Samtidigt är den internationella konkurrensen hård på sjöfartsområdet. De senaste åren har andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan minskat, både i termer av kapacitet och av antal fartyg. Utflaggningen av svenska fartyg är ett tecken på att den svenska sjöfartsnäringens konkurrensvillkor behöver stärkas.

Regeringen vidtar därför åtgärder för att förhindra fortsatt utflaggning av svenska fartyg och för att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Sjöfartsnäringen verkar på en global marknad varför det är av största vikt att svenska rederier i internationell trafik har konkurrensvillkor som är likvärdiga med rederier i jämförbara länder i Europa.

Många EU-länder har infört olika stödsystem för sina sjöfartsnäringar. Sverige har sedan länge haft ett riktat stöd för att sänka bemanningskostnaderna för anställda på svenskflaggade fartyg. Nu vill regeringen ta ett ytterligare steg för att stärka svensk sjöfart.

Förutom bemanningskostnader har även skattereglerna betydelse för sjöfartens konkurrenssituation. Rederiverksamhet är en kapitalintensiv bransch och rederierna behöver balansera inkomster och utgifter i samband med försäljning och inköp av fartyg. En skillnad mellan Sverige och jämförbara länder i Europa är att Sverige inte har infört något tonnagebeskattningssystem. Det missgynnar svensk sjöfart och skapar en snedvriden konkurrenssituation som regeringen vill komma till rätta med.

Förslag om tonnageskatt

Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen för 2016 att ett svenskt system med tonnagebeskattning bör införas. I dag överlämnar regeringen remissen till Lagrådet med förslag om att införa ett system med tonnagebeskattning i Sverige.

Tonnagebeskattning innebär att det skattepliktiga resultatet av viss rederiverksamhet bestäms schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, det vill säga oberoende av inkomster och utgifter. Det schablonmässigt beräknade resultatet läggs samman med eventuellt övrigt överskott av näringsverksamhet och beskattas med den gällande skattesatsen. Fördelen med tonnagebeskattning är att skattereglerna får mindre betydelse för rederiernas investeringsbeslut.

Tonnagebeskattning är ett statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. De nya bestämmelserna föreslås därför träda i kraft den 20 juni 2016.

Har stor betydelse

Svenskflaggade fartyg är av stor betydelse för svenska sjömäns möjligheter att få arbete och för tillgången till praktikplatser för sjöfartsstudenter. Med svenskflaggade fartyg ökar även förutsättningarna för att bevara svenskt sjöfartskunnande och möjligheterna för Sverige att vara pådrivande på internationell nivå vad gäller miljö- och sjösäkerhetsarbete. En stark sjöfartsnäring skapar jobb, både till sjöss och på land.

Regeringens målsättning är att Sverige också i framtiden har en konkurrenskraftig sjöfartsnäring som skapar jobb och tillväxt. Därför är vi stolta över att i dag kunna presentera en reform som vi vet att sjöfarten i Sverige länge har efterfrågat.