Arkiv: Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister

-

Bättre stöd till vårdens kompetensförsörjning

Dagens samhälle den 3 december 2015

Med gemensamma krafter, tydliga prioriteringar och god samverkan kan vi möta den stora utmaning som kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården utgör. På det sättet skapar vi en bättre vård för alla patienter.

Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt bra, men den står också inför stora utmaningar. Om vi vill att vården ska vara verkligt världsledande, jämlik över landet och ha patientens behov i centrum, då måste vi också möta dessa utmaningar.

En av de största utmaningarna är kompetensförsörjningen. Problem på detta område orsakar tillgänglighetsproblem när vårdens kapacitet minskar, bristande kontinuitet på grund av hög personalomsättning och en ineffektiv organisation. Konsekvensen är en sämre vård för patienterna.

Området har många aktörer. Utöver regeringen finns statliga myndigheter och lärosäten. Landstingen och regionerna är huvudmän för vården, och är precis som många privata vårdgivare arbetsgivare i vården. Medarbetarna har ett flertal fackliga- och professionsorganisationer.

Som ett led i att lösa kompetensförsörjningen inom vården har regeringen bjudit in till en samling där målet är att enas om såväl problembild som om vilken aktör som behöver göra vad för att utvecklingen ska dra åt rätt håll. Vi har när detta skrivs haft tre möten, och har generellt sett stor samsyn kring utmaningarna vi står inför. Som ett resultat av diskussionerna har regeringen nyligen gett parallella myndighetsuppdrag till Statskontoret och Socialstyrelsen i syfte att analysera statens ansvar för SK-kurserna inom ramen för läkares specialisttjänstgöring.

Kompetensförsörjning är ett komplext område. Självklart är hälso- och sjukvårdens förmåga att utbilda, rekrytera och behålla rätt kompetens en central del. Vi hör ofta tal om brist på vissa yrkeskategorier – inte minst läkare och sjuksköterskor. Det finns en tydlig brist på vissa specialiteter, och större brister i vissa regioner, men på systemnivå har vi aldrig haft så många läkare och sjuksköterskor som i dag. Vi måste därför också våga titta, bland annat, på hur medarbetarnas tid används och hur fördelningen av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper ser ut.

Jag har under min tid som minister varit tydlig med att statens roll och stöd till vården inom vissa områden behöver utvecklas.

En del i det är att utveckla NPS, det Nationella Planeringsstödet, som ska vara ett stöd i vårdens kompetensförsörjning. Regeringen har lyssnat på de synpunkter och den kritik som finns mot NPS, och ger därför Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla det.

Myndigheten ska bland annat föreslå hur det kan breddas till att omfatta fler yrkesgrupper. I dag ska man årligen rapportera bedömning av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor samt tandläkare och tandhygienister. Exempel på yrkesgrupper som skulle kunna vara aktuella att inkludera är farmaceuter, fysioterapeuter och psykologer.

Det behöver också undersökas om det är möjligt och lämpligt att även redovisa andra yrkesgrupper än de legitimerade. Det skulle exempelvis kunna handla om undersköterskor.

Allt fler lyfter i dag problemet med att antalet undersköterskor inom hälso- och sjukvården över tid har minskat. Sannolikt är en bidragande orsak till sjuksköterskebristen att i takt med att arbetsuppgifter förskjutits från undersköterskegruppen till sjuksköterskegruppen, så ökar då också behovet av sjuksköterskor. Således bör en av flera delar av lösningen på densamma också kunna vara att rekrytera fler undersköterskor till vården i framtiden.

Det finns också anledning att se över hur behovet och tillgången på ST-läkare kan inkluderas i NPS på ett mer ändamålsenligt sätt. Likaså kan det periodvis behövas fördjupningar kring enskilda yrkesgrupper. Ett aktuellt exempel på en sådan är specialistsjuksköterskor, som i många fall är en bristkompetens inom vården.

I Socialstyrelsens uppdrag ingår också att, inom ramen för NPS, bidra till att skapa en mötesplats för huvudmän och andra organisationer för att gemensamt diskutera planering av kompetensförsörjning ur ett nationellt perspektiv. En sådan mötesplats skulle på ett positivt sätt kunna bidra till samordning och en positiv utveckling på området.

Utöver samlingen och de myndighetsuppdrag som nu ges, finns flera förslag som bidrar positivt till landstingens kompetensförsörjning i den budget som regeringen lagt fram tillsammans med Vänsterpartiet. Det handlar bland annat om en professionsmiljard, men också bland annat om en utbyggnad av sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt utökade medel till valideringsarbetet.

Med gemensamma krafter, tydliga prioriteringar och god samverkan kan vi också möta den stora utmaning som kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården utgör. Därigenom skapar vi en bättre vård för alla patienter.

Gabriel Wikström, Folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister