Åsa Regnér: Därför behöver assistanslagen ses över

Replik i Dagens samhälle den 22 december 2015.

LSS är ett viktigt verktyg för delaktighet. Det är en rättighetslagstiftning med höga ambitioner om människovärde, och det ska den fortsätta vara. Därför är det centralt att resurserna går till de individer och de behov som lagstiftningen avser.

Ordförklaringar

Ordlista

REPLIK. I regeringsförklaringen 2014 slog statsminister Stefan Löfven fast att hinder för människors delaktighet ska rivas. Det är ord som förpliktigar, för mig som minister för funktionshindersfrågorna och för hela regeringen.

Ett led i det arbetet är den nya funktionshinderpolitik som vi börjat arbetet med att ta fram, som ska ta utgångspunkt i konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är ett arbete som ska ta sikte på ett universellt utformat samhälle där var och en får möjlighet till delaktighet i samhällslivet.

Lagen om stöd och service, LSS, är ett viktigt verktyg för delaktighet. Jag vet att det, när regeringen talar om behovet av en översyn av den lagen, finns en stor oro hos många av dem som behöver och har rätt till LSS. Det är en rättighetslagstiftning med höga ambitioner om människovärde, och det ska det fortsatt vara.

Men det finns mycket som tyder på att lagen inte lever upp till sina ambitioner. Jag hör många berätta hur de förlorat de förlorat den assistans de upplevt att de har rätt till och många som behöver assistans uttrycker till mig frustration över att lagen inte fungerar som det var tänkt.

Samtidigt har det skett en stor kostnadsökning, inte så mycket av antalet personer som av antalet timmar. På tio år, mellan 2004 och 2014, har statens kostnader för assistansersättning ökat från 10 miljarder kronor till 24 miljarder per år. Detta samtidigt som antalet personer som behöver personlig assistans ökat med knappt 4 000 personer och sedan 2009 i princip inte ökat alls. Det är en iögonfallande utveckling.

Vi ser också att det finns oskäliga skillnader mellan män och kvinnor, där män systematiskt beviljas mer assistans än kvinnor. Det finns med andra ord många skäl att det behövs en översyn.

Ibland ställs kostnadskontroll och individens rättigheter retoriskt mot varandra, men det är inte en rättvisande motsättning, tvärtom. Båda är en förutsättning för att LSS ska kunna leva upp till sina ambitioner. Kostnadskontroll är en förutsättning för att det ska finnas förtroende för våra välfärdssystem. LSS är en viktig del av dessa.

Det är viktigt att veta att resurserna går till de individer och de behov som lagstiftningen avser.

Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister