Fler ska kunna få skuldsanering

Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund, debattartikel, Svenska Dagbladet, den 10 december 2015

I dagens samhälle har krediter en viktig roll för konsumenters privatekonomi. Krediter – både stora och små – ökar möjligheten att planera sin ekonomi och anpassa sin konsumtion över tiden. Det bidrar till tillväxt och ger människor frihet och valmöjligheter. Men tillgången till krediter kan också skapa problem. Med höga räntor och avgifter kan även ett litet lån snabbt växa. För att klara sina avbetalningar väljer många att ta nya lån vilket ytterligare ökar på skulden. Vi kan också alla drabbas av oförutsedda händelser i livet. En oväntad sjukdom, plötslig arbetslöshet eller skilsmässa kan göra att en människas ekonomiska situation förändras radikalt.

Överskuldsättning är en växande samhällsutmaning. I Kronofogdemyndighetens register finns över 400 000 personer med en samlad skuld på drygt 70 miljarder kronor. Enligt Riksrevisionen har de som är så svårt skuldsatta att de riskerar att aldrig kunna betala av sina skulder ökat med 3000 personer de senaste fem åren.

För att möta dessa utmaningar har regeringen tagit fram en strategi för att motverka överskuldsättning. Strategin tar ett brett grepp om problematiken och föreslår åtgärder inom en rad områden:

1. Fler ska kunna få skuldsanering

Det finns en stor grupp personer som lever med skulder som de aldrig kommer att kunna klara av att betala. Därför skickar regeringen idag förslag om en ny skuldsaneringslag till Lagrådet. Lagen ger fler skuldsatta möjlighet att ansöka om och genomgå skuldsanering. Den nya lagen innebär bland annat att Kronofogdemyndigheten ska arbeta mer med uppsökande verksamhet så att fler skuldsatta informeras om möjligheten att ansöka om skuldsanering. Dessutom ska ansökningsförfarandet förenklas för den skuldsatta. Det införs en betalningsförmedlingstjänst som innebär att den skuldsatta ska betala till Kronofogdemyndigheten, som sedan förmedlar pengarna till borgenärerna. Den som beviljats skuldsanering ska ha två betalningsfria månader per år. Betalningsplanen ska bli flexiblare och ska oftare än idag kunna vara kortare än fem år. För att Kronofogdemyndigheten ska ha tillräckliga resurser för skuldsaneringsarbetet ökar regeringen myndighetens anslag.

2. Budget- och skuldrådgivningen ska bli mer effektiv

Alla kommuner är skyldiga att erbjuda budget- och skuldrådgivning till medborgarna. Verksamhetens kvalitet och omfattning varierar dock över landet och är dessutom okänd för många. Därför beslutar regeringen idag att vidta åtgärder för att förtydliga budget- och skuldrådgivningens uppdrag och att betona kommunernas ansvar att erbjuda stöd till skuldsatta personer som till exempel är i behov av skuldsanering.

3. Reglerna för marknadsföring och kreditgivning ska skärpas

Utöver att göra det lättare för den som redan har en stor skuld att genomgå skuldsanering är det viktigt att se över hur villkoren på kreditmarknaden medverkar till att människor skuldsätter sig.

Finansdepartementet har tagit fram ett lagförslag som ger Konsumentombudsmannen möjlighet att direkt stoppa ett företag som ägnar sig åt otillåten marknadsföring, utan att som idag behöva ta ärendet till domstol om företaget motsätter sig beslutet. Genom förslaget kan vilseledande reklamkampanjer om exempelvis snabblån stoppas snabbare.

Regeringen har även tillsatt en utredning som bland annat ska överväga införande av ränte- och kostnadstak vilket innebär begränsningar för hur stor ränta en långivare får ta och hur stort belopp som låntagaren ska vara skyldig att betala.

4. Kunskapen om privatekonomi ska öka

Det förebyggande arbetet är centralt för att minska problemen med överskuldsättning. I budgeten för 2016 höjer regeringen anslagen för Konsumentverkets arbete med konsumentupplysning. Finansinspektionen har även i uppdrag att främja konsumenternas ställning på finansmarknaden genom att öka konsumenternas kunskap om privatekonomi bland annat med fokus på sparande och skuldsättning.

En alltför hög skuldsättning kan drabba den enskilde hårt. Det kan handla om försämrad psykisk och fysisk hälsa, frånvaro från arbetsmarknaden och svårigheter att ingå hyresavtal eller andra kontrakt. Barn till överskuldsatta är särskilt utsatta och många lever i barnfattigdom. Men även samhällsekonomin påverkas negativt. Det rör sig om kostnader för sjukvård och produktionsbortfall samt ökade utgifter för arbetslöshets- och socialförsäkringar. Regeringens åtgärder innebär ett krafttag mot överskuldsättningen, vilket sammantaget kommer att ge positiva effekter både för den enskilde och för samhället.

Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister, samt biträdande finansminister (MP)

Rasmus Ling, riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson (MP)