Vi stärker både kvaliteten och lärarna

Dagens Samhälle Debatt 19 januari 2016

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Då krävs ett bra system för att säkra och främja kvalitet och avhjälpa brister. Ett kvalitetssäkringssystem är inte centralt för kvaliteten på den högre utbildningen, menar mina kritiker, men den åsikten går stick i stäv med vad majoriteten av remissinstanserna anser – där lärosäten och studentkårer ingår, skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Högre utbildning ska ge studenterna kunskaper och färdigheter – men även förmåga till självständigt och kritiskt tänkande, att formulera och lösa problem samt en beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Utifrån detta är det, precis som Tobias Hägerland och Alexander Maurits och skriver, centralt att stärka universitets- och högskolelärarna och undervisningen. Vi behöver ha duktiga lärare med god kontakt med studenterna, bra högskolepedagogik och stark forskningsanknytning i utbildningen.

Regeringen har valt att göra en kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap, där det finns indikationer på att kvaliteten behöver stärkas och andelen lärarledd tid öka. Därför avsätter vi 250 miljoner kronor per år fram till 2018 för detta.

Arbetet med att stärka kvaliteten och lärarna går också hand i hand med ett nytt kvalitetssystem. Med ett fungerande nationellt kvalitetssystem som samverkar med lärosätenas egna kan kvalitetsbrister identifieras och åtgärdas. Både på lärosätesnivå och på statlig nivå. Det kommer att ge kvalitetsutveckling.

Dagens system, som infördes av den förra regeringen tar inte hänsyn till lärosätenas eget arbete i tillräckligt hög grad och har även andra brister. Regeringen har därför lämnat ett förslag till riksdagen på ett nytt system för att säkra kvaliteten på utbildningarna och främja kvalitetsutveckling vid Sveriges universitet och högskolor.

Det nya nationella systemet ska bli mer sammanhållet än dagens system genom en starkare koppling mellan det kvalitetsarbete som sker på universitet och högskolor och Universitetskanslersämbetets egna granskningar. Det är också baserat på en gedigen utredning utförd av Universitetskansler Harriet Wallberg i nära dialog med högskolesektorn.

Bristerna i den förra regeringens system gjorde att Universitetskanslersämbetet, efter en utvärdering av den europeiska kvalitetssäkringsorganisationen ENQA, inte längre uppfyllde de europeiska principerna och uteslöts ur ENQA. För att skapa legitimitet för svensk högre utbildning utomlands är det viktigt att det nya systemet utformas i linje med de internationella principer som finns för kvalitetssäkring. Dagens system kritiseras även för att det fokuserar allt för mycket på bara vissa delar av utbildningarna och inte heller utvärderar alla utbildningar. Det vill vi ändra på!

Genom det nya systemet kommer Universitetskanslerämbetets granskningar och lärosätenas kvalitetssäkringsarbete att komplettera varandra och skapa ett sammanhållet kvalitetssäkringssystem. Det kommer ge en bred och mer heltäckande bild av kvaliteten på högre utbildning som väl stämmer överens med fastslagna internationella riktlinjer.

Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige när det gäller antal anställda och vi har nära 400 000 studenter i landet. En så omfattande och central verksamhet för vårt samhälle måste ha ett välfungerande och tillförlitligt system för att kontrollera och främja kvaliteten på utbildningarna. Med regeringens förslag får vi ett system som inte bara kommer kvalitetssäkra högskolans utbildningar utan även främja kvaliteten på dem. På så sätt lägger vi en viktig hörnsten i arbetet för att göra Sverige till en ledande kunskapsnation.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S)