Det syriska folket behöver vårt långsiktiga engagemang

"Biståndet till Syrien ska både kunna svara på akuta kriser och stå för ett långsiktigt utvecklingssamarbete som behövs för att kunna ge människor de verktyg som behövs för att bygga upp landet igen”, skriver Isabella Lövin på SVT Opinion den 15 mars 2016.

Syriens befolkning har tvingats genomleva fem år av ofattbart lidande. Hundratusentals människor svälter i belägrade städer, över tre miljoner barn går inte i skolan och över hälften av befolkningen behöver humanitärt bistånd eller har tvingats fly sina hem. Endast en politisk lösning kan få ett slut på kriget och nu gäller det att överenskommelsen om tillfälligt eldupphör respekteras så att fredssamtalen kan fortsätta och att nödhjälp når fram till lidande människor inne i Syrien. En politisk lösning kommer att ta tid. Det är därför viktigt att vi parallellt gör allt för att ingjuta hopp och framtidstro bland de som drabbas av Syrienkrisen och skapar förutsättningar för en hållbar fred. Rätt använt kan biståndet spela en viktig roll och Sverige är det första landet i världen som har antagit en långsiktig biståndsstrategi för Syrienkrisen.

Det finns ett brett engagemang runt om i Sverige liksom i riksdagen för Syriens befolkning. Såväl Fredrik Malm (L) som Sofia Damm (KD) skriver här på SVT Opinion om behovet av nödhjälp och att stödja en återuppbyggnad. Sverige gör precis detta. Sverige driver på för humanitärt tillträde till alla belägrade områden i Syrien enligt säkerhetsrådets resolutiner 2254 och 2268. På den internationella givarkonferensen i London i år utlovade Sverige 350 miljoner kronor ytterligare i nödhjälp till dem som drabbats av kriget i Syrien. Sedan 2011 har vi gett över 2 miljarder kronor i akut nödhjälp.

Men humanitärt bistånd räcker inte. Många människor har förlorat hoppet om en dräglig framtid. Det gäller både de som valt eller tvingats att stanna i Syrien och de som flytt till grannländerna.

De har mycket små möjligheter att arbeta och alltför många barn får inte gå i skolan. Situationen är minst sagt oroande. Det är nödvändigt att vi med kraft också dämpar konsekvenserna för Syriens grannländer.

Därför har Sverige antagit en regional strategi för Syrienkrisen på totalt 1.7 miljarder kronor på fem år som syftar till att överbrygga den klyfta som i dag finns mellan den akuta nödhjälpen och det långsiktiga utvecklingsarbetet. Människor i Syrien och i grannländerna ska få ökade möjligheter att försörja sig själva. Fler människor ska få tillgång till samhällstjänster, som skola och sjukvård. Vi ska stödja de modiga civilsamhällesorganisationerna som finns kvar inne i Syrien och förhandlar om lokala vapenvilor, verkar för dialog och dokumenterar brott mot de mänskliga rättigheterna. Och vi stödjer kvinnors möjlighet att delta på samma villkor som män i fredsarbetet.

Biståndet till Syrien ska både kunna svara på akuta kriser och stå för ett långsiktigt utvecklingssamarbete som behövs för att kunna ge människor de verktyg som behövs för att bygga upp landet igen. Vi driver nu på för att fler givarländer följer Sveriges modell. Det handlar om att skapa förutsättningar för ett framtida Syrien efter kriget där freden får fäste.