Arkiv: Aida Hadzialic, Gymnasie- och kunskapslyftsminister

-

Enighet om fem punkter för att stärka läraryrket

Dagens Nyheter Debatt 10 maj 2016

Nationell samling för läraryrket. För att stärka lärare och rektorer i sin profession vill vi satsa på fem punkter: karriärtjänster på vetenskaplig grund, vårda behörighetsreformen, frigör lärartid, ge skolledare bättre förutsättningar och ge nya lärare en bra introduktion, skriver företrädare för regeringen, lärarfacken, SKL och idéburna skolor.

Svensk skola har många styrkor. Hundratusentals lärare och skolledare arbetar hårt varje dag för att ge barn och elever en bra undervisning. Det är denna kompetens och detta engagemang som måste tas tillvara när vi ska bygga en skola där alla Sveriges elever får den tid och det stöd de behöver och har rätt till. Detta har varit utgångspunkten för regeringens initiativ "Nationell samling för läraryrket" där vi har fört samtal om hur läraryrkets attraktivitet kan öka. Idag är vi stolta över att tillsammans kunna presentera en rad förslag som regeringen kommer att gå vidare med.

I de länder som har lyckats vända utvecklingen i skolan har de centrala aktörerna jobbat tillsammans, utifrån gemensamma utgångspunkter och mål. Det har vi inte lyckats med i Sverige. Samtidigt har den politiska debatten handlat om sådant som egentligen är lärarnas eller rektorernas ansvar. Följden har blivit reformer som varit svagt förankrade i skolans beprövade erfarenhet och i forskningen, och ett läraryrke som tappat i status.

Den nationella samlingen för läraryrket har brutit med den traditionen. Inom ramen för denna möts vi som är ansvariga för skolans utveckling och våra samtal har redan gett resultat. Under året som gått har vi tagit fram kriterierna för Lärarlönelyftet, en omfattande reform på 3 miljarder på årsbasis som syftar till att vända kunskapsresultaten i skolan och öka läraryrkets attraktivitet genom höjda lärarlöner.

På samma sätt arbetar regeringen i dialog med parterna inom den nationella samlingen för att statliga medel avsatta för skolan ska nå fram och kunna användas på det sätt som ger störst effekt utifrån de lokala förutsättningarna. Till exempel bygger statsbidraget till lågstadiet på lokala rekryteringsstrategier, och när medlen nu förstärks med sammanlagt 800 miljoner per läsår har det tydliggjorts att medlen, förutom att användas för att anställa fler lärare, ska kunna användas för till exempel lärarassistenter om det ger lärarna mer tid för sitt arbete. Ett särskilt utvecklingsarbete pågår mellan SKL och regeringen för att medel till elevhälsan ska stärka kvalitet och organisationsutveckling. Regeringen har träffat facken för att bereda förslag om hur man stödjer huvudmän som vill anställa lärarassistenter och aviserar i budgetpropositionen att samtalen fortsätter om hur medel för att avlasta lärarna kan användas på ett effektivt sätt i skolan.

Nu fortsätter samtalen för att stärka läraryrkets attraktivitet. Fler ska välja lärarbanan och vilja fortsätta i yrket eller komma tillbaka till yrket, och lärare ska kunna utvecklas och växa i sin profession. Yrket ska värderas högre i lön och god arbetsmiljö. Lärare och skolledare måste få de verktyg och den respekt de behöver för att utöva sitt yrke.

I nästa steg av nationell samling är vi överens om att stärka lärare och rektorer i sin profession genom följande:

Karriärtjänsterna behöver främja skolutveckling på en vetenskaplig grund. Förstelärare och lektorer ska ha tydliga och goda förutsättningar för uppdraget att utveckla och förbättra undervisningen. Karriärtjänstsystemet ska få större legitimitet i lärarkåren som helhet, och kunna fungera i både stora och små skolor samt i skolor med särskild pedagogik eller profil.

Legitimations- och behörighetsreformen ska vårdas. Alla elever har rätt att möta kunniga, engagerade och behöriga lärare. Utifrån detta och de erfarenheter som nu kan dras tas justeringar av förordningen som styr legitimationen fram i dialog med fackförbund och huvudmän. Detta inkluderar att ta fram en tidplan för hur fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare framöver kan inkluderas i behörighetssystemet.

Tid ska frigöras så att lärare kan vara lärare. Regeringen har minskat antalet nationella prov i grundskolan och förbereder en digitalisering av de nationella proven samt fortsatt analys av provutredningens förslag. Det är viktigt att minska den administrativa börda som tar fokus från lärares huvuduppdrag. Därför ska metoder som lyckats minska administrationen och öka tiden att skapa kvalitet i undervisningen samlas och spridas vidare. Ett område som regeringen just nu bereder är förslag som kan bidra till huvudmännens arbete med att anställa andra yrkeskategorier för att avlasta lärarna.

Skolledare ska få bättre förutsättningar för sitt pedagogiska ledarskap. Skolledarna ska kunna organisera arbetet på skolan och utveckla det pedagogiska ledarskapet för att värna lärarnas huvuduppdrag. Det kommer i samma sammanhang att utredas hur förskolechefer kan bli rektorer också i lagens mening.

Alla nya lärare ska få en bra introduktion i läraryrket. Huvudmännen ansvarar för att genomföra och utveckla ett introduktionsår av hög kvalitet. Parterna inom kommunerna har identifierat frågan som viktig för att nya lärare ska stanna i yrket och har kommit överens om att introduktionen ska förbättras. Regeringen är beredd att lyssna på de eventuella behov av regeländringar som kan finnas.

Regeringen utser inom kort en utredare som får i uppdrag att i dialog med parterna arbeta fram de förslag som nu behövs för att förverkliga dessa fem punkter.

Parallellt fortsätter mötena inom Nationell samling för läraryrket och arbetet på andra områden för att stärka läraryrket.

Vi ser ett behov av vissa justeringar av examensbeskrivningarna för lärar- och förskollärarexamina. Det behöver bland annat ses över hur en mer attraktiv ämneslärarutbildning kan skapas, för att få fler att söka och för att minska avhoppen som bedöms vara särskilt stora inom denna utbildning. Ett förslag på en förändrad ämneslärarutbildning har varit på remiss och regeringen tar nu frågan vidare genom dialog inom ramen för Nationell samling för läraryrket.

Regeringen bygger nu ut lärarutbildningarna med 2 300 platser och ser över behoven av ytterligare utbyggnad samtidigt som kvaliteten förstärks. Att gå från en annan karriär till att bli lärare måste också bli enklare och mer attraktivt. Därför öppnas fler möjligheter för den som har annan akademisk utbildning att bli lärare genom att läsa in en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) under tiden man jobbar i skolan. Dessutom förbättras förutsättningarna för yrkeslärare att bli behöriga och för lärare att få kompetens i Svenska som andraspråk eller som speciallärare inom Lärarlyftet. Men även andra förändringar kan behövas för att få fler lärare.

Vi måste också ta tillvara kompetensen hos de som kommer till Sverige med utländsk lärarerfarenhet. Tillsammans har vi därför tagit ansvar för att bygga upp snabbspår för lärare med utländsk utbildning och vi bereder förslag för hur nyanlända med yrkeserfarenhet från skolan snabbare ska kunna börja jobba i skolan. Genom fjärrundervisning kan lärares kompetens komma fler till del och villkoren att arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare förbättras. Huvudmännen ansvarar sedan för att ge sina lärare goda förutsättningar att läsa in behörigheten, och ska säkerställa att nyanlända och andra elever som har rätt till studiehandledning och modersmålsundervisning får den.

Det finns inga snabba lösningar som ensamma löser lärarbristen och vänder utvecklingen i skolan. Det krävs fortsatt hårt arbete och insatser på både kort och lång sikt. Vi behöver utföra det arbetet för att stärka vårt samhällsbygge och möta våra samhällsutmaningar – för det är i skolan som lärarna lägger grunden för Sveriges framtid. Vi tar nu gemensamt ansvar för att fler ska ta chansen att välja läraryrket och se hur fantastiskt det kan vara att med rätt förutsättningar arbeta i skolan.

Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S)

Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S)

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Lena Micko, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund

Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund