Sverige och Italien tillsammans för ett konkurrenskraftigt och digitalt Europa

Världen har blivit digital. Avstånden mellan länder, marknader och personer minskar. Digitaliseringen stödjer vår vision för den inre marknaden, dvs. en ekonomi utan gränser. Frågan om hur man anpassar den inre marknaden till att bli en modern digital ekonomi är fortsatt högt prioriterad i EU. Det är också en viktig fråga för såväl innovativa teknologiföretag som för mer traditionella industri. Idag träffas EU:s länder i Bryssel för att diskutera fördjupningen av EU:s digitala inre marknad. I ett nytt samarbete kraftsamlar nu Sverige och Italien för att främja ett mer konkurrenskraftigt och digitalt Europa.

Gränsöverskridande e-handel

Allt fler handlar regelbundet på nätet. Men trots att e-handeln är populär inom EU:s länder sker endast en liten del av denna handel över landgränserna. Under 2015 gjorde bara cirka 15 % av Europas konsumenter gränsöverskridande inköp på nätet. Vi måste verka för att undanröja de hinder som finns kvar så att företag kan nå ut till en större publik, växa och fortsätta utveckla innovationer. Låt oss frigöra den inre marknadens fulla tillväxtpotential.

Ett led i detta är att våra konsumenter får tillgång till ett brett utbud av kvalitativa varor och tjänster till ett överkomligt pris . De behöver få tydlig information om sina rättigheter och tillgängliga erbjudanden, utan att bli diskriminerade på grund av nationalitet eller hemvist.

En väg framåt är att förebygga omotiverad geoblockering, dvs. då en konsument nekas tillgång, eller hindras från att få tillgång, till kommersiella erbjudanden på grund av sin nationalitet eller sitt hemvist. Sveriges och Italiens regeringar ser fram emot ett ambitiöst lagstiftningsförslag från EU-kommissionen om geoblockering, där denna typ av diskriminering förebyggs. Förslaget behöver ge Europas e-handlare rättslig klarhet i fråga om hur konsumenter som handlar över gränserna ska behandlas samt främja en konsekvent tillämpning av reglerna inom EU.

Sverige och Italien menar att EU-kommissionen hittills är inne på rätt linje och att medlemsstaterna behöver samarbeta för att stärka den gränsöverskridande e-handeln till förmån för både konsumenter och företag i Europa.

En relaterad fråga rör konsumenters rätt att ta med digitalt innehåll som de prenumererar på i sitt hemland, t.ex. film- eller musikströmningstjänster, över gränsen till ett annat EU-land. Idag är det möjligt att göra detta då man reser upp från Palermo till Bolzano eller ner från Kiruna till Malmö. Konsumenten riskerar dock att mista dem då hen reser från Bolzano till Innsbruck eller från Malmö till Köpenhamn. På en verkligt gemensam marknad är detta inte rimligt.

Fritt informationsflöde

För EU:s del står exporten av digitalt levererbara tjänster för 25 % av exportvärdet. Näringslivet och handeln är helt beroende av informationsflödet. Uppgifter måste överföras för att möjliggöra handel, och för att företag ska kunna drivas på ett effektivt sätt. Gränsöverskridande informationsflöden behövs för att tillvarata potentialen i fråga om s.k. big data, molntjänster och sakernas internet (internet of things). Alla dessa är exempel på teknik som ger företag möjlighet att erbjuda konsumenter mer skräddarsydda erbjudanden. Ett fritt flöde av data och information är inte bara avgörande för e-handlare och nystartade företag utan även för mer traditionella företag inom industrin. Information måste kunna flöda fritt för att stimulera innovation och konkurrenskraft men samtidigt måste även ett tillbörligt skydd av personuppgifter finnas.

EU-kommissionen ska enligt plan presentera ett förslag om fria informationsflöden i år. Det är viktigt att förslaget undanröjer alla former av omotiverade begränsningar av det fria informationsflödet på den inre marknaden. Förslaget bör även beakta behovet av fria informationsflöden i ett bredare internationellt sammanhang. Öppenhet gentemot resten av världen är en förutsättning för europeiska företag, bl.a. för att underlätta handel, samarbete och innovation. Det är helt avgörande att vi inte, i takt med att den globala handeln blir alltmer digitaliserad, rör oss mot nya former av protektionism.

Ultrasnabbt bredband, forskning och utveckling

EU:s digitala agenda fastställer mål för bredbandstäckningen i alla EU-länder till år 2020, nämligen att alla medborgare ska ha tillgång till internet med en hastighet på 30 Mbps och att 50 % av alla hushåll ska ha ett internetabonnemang med 100 Mbps. Mot bakgrund av den innovationshastighet vi upplever i dagsläget anser Italien och Sverige att EU bör börja underlätta spridning av och investeringar i ultrasnabba och framtidssäkra nätverk som klarar att leverera tjänster med en hastighet av 1 Gbps. FoU-sektorn kommer att spela en nyckelroll i detta hänseende.

Delningsekonomin

Delningsekonomin visar på nya lovande sätt att göra affärer, bl.a. genom att identifiera outnyttjad kapacitet för att bättre matcha utbud och efterfrågan. Nystartade företag och nya tech-företag använder sig i allt högre grad av delningsekonomins möjligheter och nya internetbaserade affärsmodeller. Många av dessa affärsmodeller erbjuder konsumenterna ökad insyn samt större valmöjligheter. I en rapport från år 2014 uppskattade PWC den globala delningsekonomins värde till ca 11 miljarder euro. Värdet beräknades stiga till 287 miljarder euro år 2025.

Sverige och Italien välkomnar kommissionens syn på delningsekonomin i strategin för den inre marknaden som kom 2015. På detta område bör vi inte driva fram ny lagstiftning alltför snabbt. Alla framtida åtgärder på detta område bör syfta till att stödja innovativa företagare, små och medelstora företag och nystartade företag samt nya och innovativa affärsmetoder som bidrar till tillväxt.

Vi har utvecklat ett bra förhållningssätt i våra länder som vi tror kan bidra till den ansats som EU-kommissionen har.

Fokus bör ligga på att förtydliga hur de existerande reglerna ska tillämpas på företag inom delningsekonomin. Nyetablerade företagare, mer traditionella leverantörer och konsumenter försöker alla finna sin plats på en föränderlig marknad. Nya affärsmodeller och nya tekniska lösningar kan innebära olika fördelar och risker för konsumenterna, och behöver bli föremål för riktad bedömning och respons. På områden där nya åtgärder bedöms vara nödvändiga bör man uppmärksamma specifika luckor eller på oklarheter i lagstiftningen som skulle kunna utgöra hinder för innovativa affärsmöjligheter.

Den globala digitala ekonomins snabba tekniska utveckling erbjuder oss nya möjligheter vad gäller hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Europa måste skapa bästa tänkbara förutsättningar för att dessa möjligheter ska utnyttjas i syfte att stärka den inre marknaden, skapa nya arbetstillfällen och förbättra villkor och erbjudanden för konsumenterna.

Det är en sådan union vi vill ha: en union som kan leverera och verkligen skapa skillnad för alla våra medborgare.

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, Sverige

Sandro Gozi, statssekreterare för EU-frågor, Italien