Sverige måste höja rösten i HBTQ-frågor

Gemensam debattartikel i Aftonbladet den 30 juli 2016 av Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, vice statsminister och Margot Wallström, utrikesminister.

Runtom i världen kämpar hbtq-personer för rätten till något som borde vara självklart, att få vara sig själva, att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och att bli bemötta med respekt. Sverige ska vara en klar och tydlig röst för alla människors lika värde och rättigheter – och för avskaffandet av förkastliga lagar som förbjuder hbtq-personer att leva sina liv som alla andra.

Sveriges röst behövs. Våld och diskriminering mot hbtq-personer förekommer i alla världens regioner. Bristen på ansvarsutkrävande – i vissa fall straffrihet – är också utbredd.

Vi ser stora utmaningar i en rad länder när det gäller upprätthållandet av respekten för mänskliga rättigheter, exempelvis begränsningar i organisationsfriheten för hbtq-organisationer. Tyvärr ser vi också helt oacceptabla tendenser där vissa länder de senaste åren har skärpt sin lagstiftning och kriminaliserat homosexualitet.

Samtidigt finns även exempel på motsatsen. Mocambique tillåter nu samkönade relationer och utvecklingen i Latinamerika har länge varit positiv. Det gör att Sverige kan agera gemensamt med fler länder för att lyfta hbtq-personers mänskliga rättigheter högre på den internationella agendan.

Bland annat lanserades tidigare i juli en koalition (Equal Rights Coalition), på initiativ av Uruguay och Nederländerna, som 28 länder inklusive Sverige anslutit sig till. Syftet är att stärka samarbetet för att främja mänskliga rättigheter och inkluderande utveckling för hbtq-personer.

Ett stort framsteg var också det historiska beslut som togs av FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni för att etablera en oberoende expert för skydd mot våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

Det betyder att vi nu kommer få regelbunden rapportering om situationen för hbtq-personer runt om i världen och att frågan finns fast förankrad på FN:s dagordning. Sverige stödde aktivt de sex Latinamerikanska länder som initierade beslutet.

Ofta råkar hbtq-personer särskilt illa ut när krig och konflikter blossar upp, en tendens som tyvärr stärkts på senare tid. Därför är det viktigt att Sverige utnyttjar sin roll som en av världens största biståndsgivare till att följa och påverka utvecklingen.

Genom det svenska utvecklingssamarbetet bidrar vi till bättre skydd och starkare hbtq-rörelser globalt och i ett antal länder. Vi ser dock med oro på hur det demokratiska utrymmet minskar på många håll i världen, vilket särskilt drabbar det civila samhället, människorättsförsvarare och journalister. Detta är en utveckling som vi tar på största allvar. Sverige stödde aktivt den resolution om utrymme för civilsamhället som antogs i juni av FN:s råd för mänskliga rättigheter och som betonar vikten av en säker miljö för civilsamhällets organisationer.

Regeringen har tagit flera initiativ för att Sveriges röst ska bli ännu tydligare. Exempelvis lanseras efter sommaren en e-utbildning i hbtq-frågor som Utrikesdepartementet (UD) tagit fram i samarbete med RFSL.

Målet är att de som arbetar inom utrikesförvaltningen har relevant kompetens så att Sverige i sitt arbete runtom i världen stödjer hbtq-frågorna på det sätt som ger bäst genomslag. Ett annat exempel är den arbetsgrupp som etablerats mellan UD och andra departement, myndigheter och organisationer för att lyfta aktuella frågor på hbtq-området och ytterligare stärka Sveriges linje internationellt.

Vi vet att kampen för mänskliga rättigheter är global. Vi stärks i uppfattningen att Sverige måste ha en stark och tydlig röst, och att längtan efter att få leva sitt liv i frihet finns hos alla människor. Den längtan måste få bli verklighet för alla.