Europasamarbetet - och varför vi måste försvara det

Debattartikel i Svenska Dagbladet av utrikesminister Margot Wallström och hennes kollegor från Estland, Lettland och Litauen för att högtidlighålla att det är 25 år sedan diplomatiska förbindelser upprättades mellan Sverige och de baltiska staterna.

Vi utrikesministrar från Estland, Lettland, Litauen och Sverige samlas i dag i Stockholm för att högtidlighålla att det är 25 år sedan vi återupprättade våra diplomatiska förbindelser, efter det att Estland, Lettland och Litauen återvunnit sin självständighet efter den sovjetiska ockupationen.

Vi har under dessa 25 år bevittnat hur de tre baltiska länderna utvecklats till fria demokratiska stater och jämbördiga partners i den europeiska unionen.

Vi har fått vara med om hur de kontakter över Östersjön som var naturliga under århundraden kunde återupptas såväl ekonomiskt, kulturellt som politiskt. Sovjetiskt förtryck och järnridå ersattes av demokrati och öppenhet. Modiga medborgare i de baltiska staterna samlades i försvar för demokrati och självständighet. Sverige bidrog tidigt aktivt till förändringarna och det samhällsbygge som följde, såväl på politisk nivå som genom enskilda organisationers och individers insatser på en rad områden. 1990 stod dåvarande statsministern Ingvar Carlsson värd för ett Östersjötoppmöte i Ronneby där de baltiska länderna deltog för första gången under egen flagga. Ett tätt samarbete har tvinnats mellan våra länder. Östersjön delar oss inte längre, den förenar oss, såväl i vårt breda nordisk-baltiska samarbete, som i arbetet med EU:s Östersjöstrategi och i vårt engagemang för det europeiska samarbetet.

Dessa landvinningar måste ständigt försvaras. Europa står inför stora utmaningar. Sedan några år tillbaka utmanar Ryssland öppet den europeiska säkerhetsordningen – genom den illegala annekteringen av Krim, och den fortlöpande aggressionen mot Ukraina. Terroristdåd som slår blint, krig och konflikt i EU:s södra grannskap och fortsatta flyktingströmmar sätter EU:s sammanhållning på stora prov. Det brittiska folket har samtidigt valt att lämna EU, vilket vi respekterar men samtidigt djupt beklagar. EU och Storbritannien måste fortsatt ha en nära relation.

Det är inte första gången Europa och EU måste tackla svåra utmaningar. För mindre än tio år sedan upplevde vi en djup ekonomisk kris som vi långsamt är på väg att ta oss ur. Unionen har genom förhandlingar och kompromisser ständigt funnit möjligheter och lösningar på de problem som man ställts inför. Inget land kan ensamt möta utmaningarna i en globaliserad värld – vare sig det gäller garanterandet av vår fred och säkerhet, bekämpandet av terrorismen, hanteringen av flyktingströmmarna eller hoten mot vår energisäkerhet och vårt klimat. Det är bara genom nära samarbete som vi kan nå resultat.

Vi välkomnar mot denna bakgrund den gemensamma deklarationen av EU:s och NATO:s ledare vid NATO-toppmötet i Warszawa, och vi sätter stort värde på det nordisk-baltiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet. Den svenska militära alliansfriheten och de baltiska ländernas medlemskap av NATO är centrala för vårt regionala och internationella säkerhetspolitiska samarbete.

Under lång tid utgjorde de baltiska länderna som EU- och NATO-medlemmar isolerade energiöar i EU. I december 2015 invigdes det strategiska energiinfrastrukturprojektet Nordbalt, som länkar samman elnäten mellan Sverige och Baltikum. Nordbalt är av stor vikt för säkerheten i regionen och ökar de baltiska ländernas motståndskraft och försörjningstrygghet.

Det gäller nu att blicka framåt och för EU att möta de utmaningar som vi står inför – i synnerhet på de områden som är viktiga för den enskilde medborgaren. Vi bör fokusera på att diskutera de frågor som berör oss mest. Det handlar om hur vi kan utveckla demokratin i Europa, och hur vi kan bygga en säkrare europeisk region inte minst i vår del av Europa. Det handlar också om att skapa fler jobb och hållbar tillväxt och att vidareutveckla ett socialt ansvarstagande och ett mer jämställt och rättvist Europa – ett socialt Europa.

EU behövs också som en samlad kraft för att bidra till en säkrare omvärld. Det handlar inte minst om EU:s krishanteringsförmåga och beredskap att bemöta och stärka motståndskraften mot hybridhot, om åtgärder för att förebygga radikalisering, värna respekten för mänskliga rättigheter och stärka kvinnors roll för fred och utveckling. Det är också av största vikt att vi säkrar demokrati, stabilitet och ekonomisk tillväxt såväl i vårt södra, som i vårt östra grannskap. EU:s stöd till länderna i det Östliga partnerskapet är därför angeläget. EU:s dialog med Ryssland måste vara tydlig och principfast och sanktionerna kvarstå tills Ryssland uppfyller sin del av Minsk-avtalet. Stödet till Ukraina måste fortsatt vara starkt.

Även på energi-, klimat- och miljöområdena är EU:s roll väsentlig. För den gränsöver­skridande utmaning som dessa frågor utgör är en sammanhållen och ambitiös klimat-, energi-, kärnsäkerhets- och miljöpolitik nödvändig för att säkra en hållbar framtid för kommande generationer. EU:s gemensamma Energiunion med satsningar på bl.a. förnybar energi, energiförbindelser, energieffektivisering och energisäkerhet är viktig liksom gemensamma åtgärder för en giftfrimiljö. Vi bör arbeta för att främja internationellt överenskomna standarder på kärnsäkerhetsområdet med tredje land, för att undvika potentiella gränsöverskridande nukleära hot som kan uppstå i EU:s omedelbara grannskap.

Av dessa skäl har vi behov av att stärka EU:s handlingsförmåga på det utrikespolitiska området. Den europeiska globala strategin för EU:s utrikespolitiska agerande (EGS), som presenterades nyligen är central i detta avseende.

Vi samarbetar även inom EU för att värna yttrande- och tryckfriheten och våra grundläggande värderingar, som utmanas av desinformation och propaganda. Detta känns särskilt angeläget i år då Sverige firar tryckfrihetsförordningens 250-årsjubilerum samtidigt som det är 25 år sedan de baltiska länderna återvann sin yttrande- och tryckfrihet.

Det är en anmärkningsvärd utveckling vi sett äga rum i Estland, Lettland och Litauen sedan ländernas EU-medlemskap i maj 2004. De utländska direktinvesteringarna har mångfaldigats, i synnerhet från Sverige som är största utländska investerare i alla tre länder. Arbetslösheten har minskat och levnadsstandarden är väsentligt högre. Medellivslängden har ökat och andelen studenter på universitet och högskolor stigit markant.

Det är viktigt att vi påminner oss om framgångarna som EU-samarbetet betytt, inte minst för våra fyra länder. Vi behöver lyfta fram det positiva, som ofta tas för givet. EU:s utvidgning har visat sig vara ett av de viktigaste verktygen för fred, tillväxt och välstånd i Europa. EU:s fredsskapande förmåga har varit en av de mest framgångsrika i världen. Det är därför angeläget att EU fortsatt håller öppet för nya medlemmar som uppfyller de av EU uppställda kraven.

Den positiva utvecklingen i vår region – runt Östersjön – hör intimt samman med den europeiska integrationen. Låt oss på nordisk-baltisk nivå fortsätta att utveckla EU tillsammans med våra europeiska partners för ett starkt, enat och solidariskt Europa.

Margot Wallström, utrikesminister Sverige

Marina Kaljurand, utrikesminister Estland

Linas Linkevičius, utrikesminister Litauen

Edgars Rinkēvičs, utrikesminister Lettland

Kontakt

Pezhman Fivrin
Pressekreterare hos utrikesminister Margot Wallström
Telefon 08-405 53 61
Mobil 072-526 68 18
e-post till Pezhman Fivrin