Inkomst till eget bolag ska minska statsrådspensionen

Civilminister Ardalan Shekarabi, debattartikel, DN Debatt, 26 augusti 2016

Hemma hos den mångårige statsministern Tage Erlander fanns vid hans bortgång ett antal pennor märkta "Tillhör Statsverket". Aina Erlander, hans fru, lämnade sedan tillbaka pennorna med motiveringen "att det var statens egendom".

Lika mycket som det är en vacker historia så finns det lärdomar att dra. De krav vi ställer på andra ska vi också ställa på oss själva. I en polariserad värld där auktoriteter utmanas och där myter blixtsnabbt kan spridas är behovet av öppenhet och tillit till myndigheter, statsförvaltning och politiker större än någonsin. Det förutsätter regelverk och villkor med hög folklig förankring.

Den offentliga förvaltningen har en central roll i utvecklingen av Sverige. En rättssäker, transparent och effektiv förvaltning stärker demokratin. Dess legitimitet bygger på folkligt förtroende för regelverken och dess företrädare.

För regeringen är det viktigt att slå vakt om världens mest öppna statsförvaltning och värna det förtroende som medborgarna historiskt har visat samhällets institutioner. I detta arbete är en central pusselbit i regeringens tillitsreform att stärka en god förvaltningskultur och se över frågor om villkor och ersättningar till myndighetschefer och politiker. Villkor och ersättningar som av svenska folket upplevs som oskäliga riskerar att få negativa konsekvenser för förtroendet till myndighetschefer och politiker.

De flesta medborgare kommer så gott som dagligen i kontakt med någon del av offentlig sektor. Kommunala och statliga myndigheter fattar dagligen tusentals beslut som påverkar människors vardag i frågor såsom hur och var du får bygga, ditt barns rätt till särskilt stöd i skolan eller en nära släktings rätt till ersättning pga. sjukdom. Ett ambitiöst välfärdssamhälle vilar på tilliten till och förtroendet för de beslut som fattas.

Det är därför avgörande för dess legitimitet att offentlig verksamhet är öppen samt att den bedrivs sakligt och opartiskt och att medborgarnas pengar används så effektivt som möjligt.

I ett internationellt perspektiv har vi svenskar ett högt förtroende för offentlig verksamhet. Allmänhetens förtroende är naturligtvis olika starkt för olika myndigheter och institutioner men på ett generellt plan kan vi vara stolta över svensk förvaltning.

Sverige är ett land som kommer väl ut i internationella jämförelser på vitt skilda områden. Det kan handla om klimatomställning, jämställdhet eller innovationskraft. Forskning av bl.a. Bo Rothstein visar att en avgörande förklaring till framgång på många av dessa områden är en väl fungerande förvaltning. Den senaste Lågtidsutredningen diskuterade i sitt huvudbetänkande dessa tankegångar. Utredningen menar att det sannolikt finns ett självförstärkande samband; väl fungerande institutioner bygger upp en tillit som in sin tur får institutionerna att fungera bättre.

Det handlar inte bara om en fungerande rättsordning utan också om grundläggande principer för hur verksamheten bedrivs. Mest betydelsefullt är det i den del av förvaltningen som är närmast medborgarna. Det är polisen i ditt närområde, läraren i barnens skola, föreståndaren på svärmors äldreboende och andra vi kommer i kontakt med i vardagen som bär tilliten.

Medborgarna ska kunna lita på regelverken och dess efterlevnad men också att myndighetsföreträdare agerar som föredömen. Därför är det oroande när det på senare tid kommit signaler om att tillståndet i alla delar av den svenska förvaltningen inte stämmer överens med vår gemensamma förväntan om en förvaltning i yttersta världsklass. Uppmärksammade händelser i Förvaltnings- och Myndighetssverige under senare tid har utmanat förtroendet och tilliten till avgörande institutioner.

Även när förtroendet för professionen och den enskilde statstjänstemannens integritet utmanas genom detaljstyrning och negativa följder av styrmodeller som betecknas "New public management" äventyras tilliten till institutioner. Att kunna lita på varandra och inte i detalj övervaka eller styra är långsiktigt avgörande för en effektiv förvaltning.

Vårt land bygger på tillit. Att kunna lämna dörren olåst och att vara säker på att vi alla är lika inför lagen bygger på samma principer. Om vår förmåga att se oss själva i andra, om samarbete mellan människor snarare än konkurrens.

Samhällen hålls samman av dess institutioner och förtroendet för dess företrädare. Därför måste politiken sätta märket eftersom det i nästa steg kommer att färga av sig på övriga samhälleliga institutioner. Här har regeringen ett centralt uppdrag och jag som civilminister och ansvarig för svensk förvaltning ett specifikt ansvar.

På regeringens uppdrag arbetar därför Värdegrundsdelegationen för att utbilda och informera om det speciella med tjänstemannarollen: opartiskhet, saklighet och oväld. Viktiga initiativ och regelverksförändringar för att stärka förtroendet för våra gemensamma institutioner.

Efter en omfattande debatt om vad vissa beskrivit som strömhopp från politiska nyckelpositioner till verksamheter som är beroende av politiska beslut och finansiering så har en utredning tillsatts gällande karantänsregler för ministrar och statssekreterare. I våras beslutade regeringen också om ett nytt och mer restriktivt regelverk för avgångsförmåner avseende myndighetschefer.

Regeringen kommer nu även att se över statsrådspensionerna. (riksdagsledamöters förmåner och pensioner har setts över och nya regler trädde i kraft från 2014). Statsrådspension utgår enligt dagens regelverk till tidigare statsråd som har hunnit fylla 50 år vid sin avgång och som suttit som statsråd i minst 6 år. Statsrådspension utbetalas inte efter den dag ett f.d. statsråd har hunnit fylla 65 år. Det är idag teoretiskt möjligt för ett f.d. statsråd att erhålla statsrådspension men samtidigt placera övriga inkomster i ett bolag för att dessa inte ska påverka pensionen. Det är varken förenligt med svenska folkets förväntningar eller regelverkets intentioner. Därför kommer regeringen nu att förändra regelverket för statsrådspensionerna. Den avgångsersättning som statsråd kan erhålla första året efter att ha lämnat sin tjänst ansvarar en nämnd under riksdagen för.

På område efter område måste regler och villkor anpassas utefter den tid vi lever i. Vi kan inte förvänta oss en bred uppslutning kring jämlikhet och tillit om medborgarna upplever villkor och ersättningar som otidsenliga eller orättvisa. Ett regelverk som är enkelt att förklara och som är rättssäkert och transparent minskar risken för politikerförakt och mytbildning. Medborgarnas förtroende förtjänar vi genom en god förvaltningskultur, öppenhet och regelverk som är rättvisa och transparenta.

Tilliten är en svensk paradgren och en förutsättning för den svenska modellens starka ställning.