Vi miljardsatsar på svensk forskning

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, debattartikel, SvD, 17 september 2016.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Därför investerar regeringen 2,8 miljarder i svensk forskning för att möta våra stora samhällsutmaningar med forskningsbaserad kunskap. Vi gör det utifrån förståelsen att svenskt näringsliv och vårt välfärdssamhälle är beroende av den framstående forskning och kunskapsutveckling som framförallt sker vid våra universitet och högskolor. Genom högkvalitativ forskning stärks näringslivet och hela samhällsbygget.

En del länder i vår omvärld har under de senaste åren tvingats göra kraftiga besparingar i sina statliga satsningar på forskning. Sverige ska inte följa den trenden. Regeringen har tagit ansvar för ekonomin och är fast besluten att fortsätta investera i kunskap och kompetens för att stärka samhällsbygget. I höstbudgeten, som bygger på en överenskommelse med Vänsterpartiet, föreslår regeringen därför en successiv höjning av de årliga anslagen till forskning. Vi föreslår en höjning med 390 miljoner kronor för 2017 och sedan en fortsatt ökning av anslagen till en nivå på drygt 2,8 miljarder år 2020.

Satsningen kommer att bygga vidare på en lång tradition för Sverige av att investera i forskning och utveckling. Sedan 2008 har statens anslag till forskning och innovation ökat kraftigt. Men trots att så stora resurser avsatts, så visar internationella jämförelser att det finns andra länder som får ut mer kvalitet per insatt resurs. Det medför på sikt en relativ försvagning av det svenska forsknings- och innovationssystemet i jämförelse med andra framstående nationer, varför regeringen anser att Sverige nu måste vidta tydliga åtgärder. Därför kommer regeringen att föreslå en ny inriktning på forsknings- och innovationspolitiken som främjar ett mer effektivt och långsiktigt resursanvändande.

De nya resurser som tillförs forskningen måste läggas på smarta reformer och investeringar som syftar till att dels skapa ökad kvalitet och långsiktighet, dels attrahera ökade privata investeringar i forskning och utveckling. Regeringens utgångspunkt är att nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning, högre utbildning och innovation. På så sätt får vi ut mer av de skattemedel som investeras.

För att universitet och högskolor i hela landet ska kunna ta ett större och mer långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen och på så vis bidra till att Sverige kan behålla sin tätposition i världen föreslår regeringen en ökning av de så kallade basanslagen som går direkt till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå. Det har funnits en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat. För regeringen är det istället viktigt att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för forskare och forskningen att få fram den främsta forskningen. Det finns inga genvägar till framstående forskning.

Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2017 att en satsning görs på en successiv ökning av anslagen för forskning direkt till universitet och högskolor så att anslagsnivån ökat med 1,3 miljarder kronor år 2020.

Regeringens ambition är att värna den fria forskningen. Samtidigt behöver forskningspolitiken också se de stora samhällsutmaningar som är relevanta för vår tid och vårt samhälle. I budgetpropositionen tas därför ett antal initiativ som stärker den fria forskningen samtidigt som forsknings- och innovationspolitiken tar hänsyn till samhällsutmaningarna. Regeringen gör en rad strategiska forskningssatsningar för att möta både globala och nationella samhällsutmaningar som miljö- och klimatförändringarna, hälsoutmaningen, hållbart samhällsbyggande och en ökad digitalisering. För att öka kvaliteten i skolan behöver den vetenskapliga grunden i lärar- och förskollärarutbildningarna stärkas och regeringen föreslår att medel avsätts för forskarskolor för lärare vid universitet och högskolor. Dessutom investerar regeringen i en försöksverksamhet som ska pröva och utveckla modeller för att öka samverkan mellan skolhuvudmän och universitet och högskolor med lärarutbildningar om praktiknära forskning.

Ökade forskningsanslag möjliggör ett antal förändringar som förväntas bidra till att svensk forskning kan behålla sin tätposition i världen. De ger lärosäten större kontroll över både forskningens inriktning och hur den genomförs. Men med ökade forskningsresurser kommer också ett ökat ansvar för universitet och högskolor för sin verksamhet och forskning. De behöver öka jämställdheten och stärka kopplingen till den vetenskapliga grunden inom högre utbildning. Lärosätena behöver också ta ett större ansvar för forskningsinfrastruktur och skapa mer attraktiva karriärvägar med genomtänkta karriärsystem. Dessutom behöver samverkan med det omgivande samhället stärkas. Därför avser regeringen att ekonomiskt premiera universitet och högskolors samverkan med det omgivande samhället.

Regeringen gör även bedömningen att Malmö högskola ska bli universitet från och med 2018 och att högskolans resurser till forskning och utbildning på forskarnivå därför behöver en förstärkning.

Senare i höst kommer regeringen att presentera sin forskningspolitiska proposition där satsningarna som nu presenteras i budgetpropositionen samt regeringens prioriteringar inom forskning, innovation och högre utbildning kommer att utvecklas ytterligare. Viktiga prioriteringar i propositionen kommer vara att forskningen håller hög kvalitet, att förbättra nyttiggörande av forskningsresultaten och att säkra att Sverige får största möjliga utdelning på satsade medel.

Den svenska modellen bygger på omfattande gemensamma satsningar på utbildning och forskning. Regeringen fortsätter att stärka samhällsbygget genom långsiktiga investeringar i forskning, utbildning och innovation.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning