Nu stärker regeringen förutsättningarna för att minska industrins utsläpp

Debattartikel i Sydsvenskan den 17 oktober 2016.

I samband med Industridagen 2016 i Malmö ger regeringen här beskedet att den anslår 35 miljoner kronor till Energimyndigheten, pengar som ska gå till innovationsfrämjande insatser och minskade processutsläpp.
Det skriver näringsminister Mikael Damberg (S) och Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

I december 2015 enades världens länder om ett historiskt klimatavtal i Paris. Avtalet träder i kraft den 4 november, snabbare än någon vågat hoppats på. Vi har fortfarande möjlighet att begränsa utsläppen under två grader och siktar på att hamna under 1,5 grad. Sverige har som mål att vara ledande i det globala klimatarbetet och att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Trots att svensk industris utsläpp har minskat med 24 procent sedan 1990 och tillhör de minst utsläppsintensiva i en global jämförelse står den fortfarande för nästan en fjärdedel av Sveriges växthusgaser. Svensk stålindustri är till exempel bland de mest klimatsnåla i världen och medvetenheten om utmaningen och insikten om behov av utveckling är stor. Men trots omfattande investeringar i effektivare produktion är det med nuvarande teknik svårt att minska de processrelaterade utsläppen ytterligare i Sverige. Tekniksprång kommer att vara nödvändiga.

Samtidigt med arbetet mot en mer hållbar produktion står också till exempel stålindustrin inför stora utmaningar. Konkurrensen blir allt tuffare och det finns en stor global överproduktion efter Kinas omfattande utbyggnad av nya stålverk. Nästa generations handelssystem för utsläppsrätter kommer på sikt också att öka kostnaderna för utsläpp i EU och det understryker också behovet av ett teknikskifte för att kunna sänka både utsläppen och konkurrera på en tuff världsmarknad.

Detta är en stor utmaning för industrin men också för Sverige. Målet om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer förutsätter såväl ett omfattande och långsiktigt arbete för en hållbar produktion för minskade utsläpp som en ökad konkurrenskraft för att säkra jobb och exportintäkter.

Vi menar att Sverige har mycket goda förutsättningar att lyckas med detta och vi välkomnar det samarbete som inletts mellan stålföretaget SSAB och de statliga bolagen LKAB och Vattenfall för att undersöka hur vätgas kan ersätta kol som energikälla i stålproduktionen. Det är ett långsiktigt projekt men skulle kunna leda till att stålprocessen som idag ger stora koldioxidutsläpp istället bara resulterar i vanligt vatten som restprodukt. Det skulle ge en enorm klimatnytta globalt men också en teknisk utveckling som skapar tillväxt för Sverige och ger de företag som går först med ny klimatsnål teknik stora konkurrensfördelar och nya marknader.

När det gäller de industriella utsläppen som uppkommer vid produktion av råvaror som stål, cement och kemivaror - alltså industrins processutsläpp – har fokus inte legat på tekniksprång, något som beror på att investeringshorisonterna är långa och kostnaden hög. Det är helt enkelt inte ekonomiskt lönsamt på kort sikt trots att det skulle vara en ytterst viktig klimatåtgärd och helt nödvändigt på sikt. Regeringen är medveten om industrins dilemma men ser också att en stor insikt hos näringslivet som är angeläget om att minska sina utsläpp. Globalt är det också en fråga om företagens överlevnad när världens länder enats om att utsläppen måste minska. De som klarar klimatomställningen kommer att ta marknadsandelar från dem som inte gör det.

Sverige ska ta sitt ansvar för klimatavtalet och driva en ambitiös hållning i EU:s utsläppshandelssystem, det är grunden för arbetet. Men i systemet ska också de företag som ligger i framkant gynnas, det driver klimatinnovation och skapar jobb i Sverige.

För att understödja industrins långsiktiga arbete för ett tekniksprång anslår regeringen nu därför 35 miljoner kronor till Energimyndigheten för innovationsfrämjande insatser och minskade processutsläpp. Det handlar om ett strategiskt arbete i samverkan med näringslivet, lärosäten, institut och andra myndigheter. Bland insatserna ingår exempelvis förstudier och test- och demoverksamhet som ska minska utsläppen och samtidigt bidra till de tekniksprång som är nödvändiga. Uppdraget är en del av regeringens satsning på strategiska samverkansprogram, där innovativa lösningar utvecklas i samverkan mellan privat och offentlig sektor för att möta stora samhällsutmaningar.

Minskade klimatutsläpp är en förutsättning för vår framtida konkurrenskraft och Sverige har ett gott utgångsläge. Nu stärker regeringen förutsättningarna för att minska industrins utsläpp. Sverige är ett av världens mest innovativa länder och vi är starka inom teknik som minskar miljöpåverkan. Nästa stora svenska tekniksprång kan ge mycket gynnsamma förutsättningar för att nå de globala och nationella klimatmålen samtidigt som det skapar jobb och tillväxt i Sverige.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg

Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin