Arkiv: Gabriel Wikström, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister

-

Barn som rör sig mer presterar bättre

Utbildningsminister Gustav Fridolin, folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström, debattartikel, Dagens Samhälle, den 17 november 2016.

Folkhälsa. Skolelever som rör på sig varje dag får lättare att hänga med i undervisningen. Därför är det allvarligt att många elever inte får den motion de behöver. Idag ger regeringen ett uppdrag till Skolverket för att se hur läroplanens skrivningar om daglig fysisk aktivitet kan bli verklighet.

Folkhälsomyndighetens senaste undersökning om Skolbarns hälsovanor visar att de flesta barn och unga i Sverige mår bra och att de allra flesta levnadsvanorna bland skolbarn i Sverige har förbättrats över tid. Men en levnadsvana som inte har förbättrats är den fysiska aktiviteten. Tvärtom. Unga rör sig allt mindre i vardagen.

Rörelse ska vara en naturlig del av skoldagen, dels genom undervisning i ämnet idrott och hälsa och dels genom andra typer av fysisk aktivitet och motorisk träning. I skolans läroplan anges redan idag att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Skrivningen finns där av en anledning. Daglig fysisk aktivitet påverkar koncentrationsförmågan och därmed inlärningsförmågan. Motorisk träning underlättar och påverkar den kognitiva utvecklingen som i sin tur har betydelse för inlärningen. Genom att låta barnen röra på sig mera kan vi påverka deras motorik, koncentration och skolprestationer.

Ändå ser det inte ut så i verkligheten. Frånvaron från idrottslektionerna är hög och rasterna är ofta stillasittande. Det uppdrag regeringen ger Skolverket idag går ut på att myndigheten ska lämna förslag på vad som behövs för att barnen faktiskt ska röra sig mer och vilka föränd­ringar eller tillägg läroplan eller andra förordningar som kan behövas.

Exakt hur skolorna väljer att uppfylla kraven på daglig rörelse ska inte detaljstyras politiskt. Det här måste vara en fråga för skolan. Det finns många goda exempel. Det kan handla om att man bestämmer i ordningsreglerna för skolan att på någon rast så är inte mobiltelefoner eller surfplattorna framme, och istället säkerställer man lekar där barnen rör på sig.

Vissa skolor har jobbat med skolgårdarna så de främjar lek och rörelse, renoveringar man också kan få stöd för i statsbidrag. På andra skolor organiserar man viss rörelse inför någon av lektionerna som kräver särskilt mycket koncentration eller vanligen är helt stillasittande. Det kan också ske genom samarbete med lokala idrottsföreningar, som då får en möjlighet att nå de barn som sitter för mycket stilla. Det viktiga är att rörelsen blir en naturlig del av dagen för alla barn.

Det här handlar inte i första hand om hur många timmar idrott och hälsa vi har, utan är sådant vi kan göra trots lärarbristen och utan att lasta på lärarna nya arbetsuppgifter. Det handlar om rörelse som kan göras utan att eleverna först byter om, för att öka möjligheterna att nå målen i alla ämnen och inte just i ämnet idrott och hälsa. Man ska komma ihåg att kravet på just 100 timmar mer i idrott och hälsa motsvarar en timme till var tredje vecka i grundskolan. Även om det går att förstå det förslaget, är det inte den stora lösningen på att barn idag rör sig för lite.

Vi vet att daglig rörelse har effekt. Många rektorer uppger också i enkätstudier att de ser att deras elever skulle ha bättre möjligheter att klara skolan om de rörde sig mer och de vill göra mer. Skolan kan inte göra allt, regeringens stöd till idrottsföreningar är viktigt och föräldraansvaret också. Samtidigt är barnen en stor del av dagen varje dag i skolan. Om extra rörelse då kan göra att eleverna får bättre förutsättningar att koncentrera sig och klara målen vore det viktigt.

Regeringen gör mycket för att stärka kunskapsresultaten i svensk skola. Vi investerar i fler anställda i de tidiga åren. Under den förra regeringen minskade antalet anställda i skolan. Nu anställs fler istället. I en svår lärarbrist har vi lyckats öka pedagogtätheten i skolan och barngrupperna i förskola och fritids minskar äntligen.

Vi höjer lärarlöner, minskar pappersarbetet och ser nu att fler söker sig till läraryrket. Det är välkommet. Vi investerar också i de skolor som har det allra tuffast, och gör förstärkningar i elevhälsa, lovskola och skolbibliotek, som är särskilt viktigt för många elever som har haft det svårt. Mycket riktigt bra sker i skolan varje dag. Kan vi också säkerställa att alla elever rör på sig varje dag, kommer det hjälpa eleverna att nå de resultat de arbetar för.

Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)

Gabriel Wikström, folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister (S)