Bolagen gör vinst på assistanstimmarna

Debattartikel i Expressen den 5 november 2016.

Kostnaderna för assistansersättningen har fördubblats på tio år utan att antalet brukare har ökat på samma sätt. Vi måste veta att medel används som det var avsett, skriver Åsa Regnér, ansvarig minister för regeringens funktionshinderspolitik.

För många människor med funktionsnedsättningar och deras anhöriga har Lagen som stöd och service (LSS) och assistansersättningen inneburit en ökad frihet. Det är en viktig reform som regeringen står bakom.

Samtidigt brister lagarna på flera punkter, de har blivit ålderdomliga och det går på goda grunder att ifrågasätta om de verkligen lever upp till sina ambitioner. En fråga som ofta lyfts är att det stöd en person får inte är likvärdigt över landet: Trots att rättigheterna är individuella kan det skilja sig mycket åt beroende på var du bor. En annan är själva insatserna. Sedan länge minskar exempelvis insatsen ledsagning, trots att det inte skett några förändringar i lagen. Det oroar mig.

Vi måste veta att medel används såsom det var avsett. Kostnaderna för assistansersättningen har fördubblats på tio år till 30 miljarder, utan att antalet brukare har ökat på samma sätt.

Det finns flera skäl till detta. Ett skäl är som flera rapporter pekat på är möjligheten att göra vinst på varje beviljad timme. Många bolag gör, enligt Inspektionen för socialförsäkringen 2015, vinst på varje timme. Den statliga utredningen om assistansersättningen från 2012 visade att mer medel än vad som är avsett används till så kallade övriga kostnader, exempelvis reklam, konsulter och vinster. En annan statlig utredning från 2014 beskriver att timschablonen sedan 2009 har blivit högre än vad som motiverats av kostnads- och löneutvecklingen och att utformningen av assistansersättningen innehåller drivkrafter, både för den assistansberättigade och för anordnarna, att öka antalet beviljade timmar.

Dessa drivkrafter utövar en press uppåt på det antal timmar assistansersättning som beviljas. Därför behövs ett ständigt arbete för att säkerställa att pengarna används ändamålsenligt. Medlen ska användas såsom det var avsett, inget annat är acceptabelt. Vi behöver både en långsiktig översyn av lagen och åtgärder här och nu för att säkerställa en god kvalitet och rättstillämpning inom assistansen.

De senaste månaderna har vi i medierna kunnat se en rad artiklar och inslag med personer som fått minskad assistans. Jag får också brev och samtal från människor som är oroliga. Det är inte svårt för mig att förstå att många människor och familjer kämpar hårt för att få sin vardag att gå ihop. Rättigheterna i LSS är lika starka i dag som i går. Regeringen har inte gjort några förändringar i lagen. Jag får frågan om regleringsbrevet som regeringen gett Försäkringskassan, där det står att de ska bidra till att bryta den kraftiga ökningen av antalet timmar, skulle inskränka människors rätt. Så är det inte.

Regleringsbrevets mål handlar om att få en mer rättssäker och likvärdig handläggning över landet. Det står tydligt att rätt person ska få rätt insats. Ett regleringsbrev kan aldrig förändra lagen.

Men när det kommer prejudicerande domar är myndigheterna skyldiga att implementera dem. Som regering styr vi inte det. Däremot ska vi alltid följa utvecklingen av våra välfärdssystem och om det behövs lagändringar kan vi föreslå det. Under 2016 genomförs en analys av just begreppet egenvård inom assistansen, en fråga som varit mycket diskuterad medialt de senaste månaderna. I december kommer Inspektionen för socialförsäkringen att presentera det uppdraget för regeringen. Utöver det genomförs just nu en utredning som ska se över lagen i sin helhet för att få mer träffsäkra insatser och en moderniserad och bättre politik för människors delaktighet.

Åsa Regnér
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister