Höjda basanslag ska öka kvaliteten i forskningen

Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Dagens Nyheter, den 28 november 2016.

Forskningsproposition i dag. Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.

I dag presenterar regeringen den forskningspolitiska propositionen. Forskningspolitiken har under en tid haft en övertro på att politiskt identifiera framstående forskning och få fram snabba resultat. Nu behövs ett nytt fokus som utifrån ett tioårigt perspektiv leder till ökad kvalitet, ett effektivt resursanvändande, möter våra stora samhällsutmaningar och främjar samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället.

Sverige är en internationellt sett framgångsrik forsknings- och innovationsnation. Men Sveriges position har under senare år relativt sett försvagats i jämförelse med andra framstående nationer. De offentliga resurser som tillförs måste långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet. Sverige ska bli mer attraktivt för näringslivets investeringar i forskning och utveckling.

Regeringen har i höstbudgeten aviserat en höjning av anslagen för forskning och innovation på över 3 miljarder kronor till 2020. Satsningarna utvecklas i den forskningspolitiska propositionen och i den energiforskningsproposition som presenteras inom kort.

Resurstillskotten går bland annat till forsknings- och innovationssatsningar som ska svara upp mot några av vårt samhälles stora utmaningar. Det rör sig om satsningar kopplade till klimat, en ökad digitalisering, hälsa, hållbart samhällsbyggande och kvaliteten i den svenska skolan. Bland annat lanseras sex tioåriga nationella forskningsprogram samt en rad innovationspolitiska satsningar.

Universitets och högskolors så kallade basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.

Med ökade forskningsresurser förväntas universitet och högskolor ta ett större ansvar för att jämställdheten, sambandet mellan utbildning och forskning, samverkan med det omgivande samhället, nyttiggörande av forskning samt för utbildning på forskarnivå och för forskares karriärvägar. Vidare förväntas lärosätena ta större ansvar för forskningsinfrastruktur samt framgångsrikt kunna delta i och medfinansiera större EU-program.

För att värna långsiktigheten ska den tidigare regeringens satsning på strategiska forskningsområden fortsätta, men utvecklas avseende samverkan, forskningsanknytning och jämställdhet.

För att fördela medel till lärosätena har två kvalitetsindikatorer använts - publiceringar och citeringar samt externa medel. Dessa bör förfinas så att de bättre speglar forskningens mångfald och olika ämnesområdens egenart.

Regeringen inför dessutom fördelning av nya medel utifrån lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, som får samma vikt som publiceringar och citeringar samt externa medel.

Satsningarna på innovation avser en förstärkning av strategiska innovationsområden, vilka kopplas till prioriteringarna i de samverkansprogram för forskning och innovation som tagits fram av Nationella innovationsrådet. Vidare genomförs en förstärkning av svenska test- och demonstrationsmiljöer. Syftet med dessa satsningar är att lägga grunden för ny, långsiktig och fördjupad gränsöverskridande samverkan och stärkt innovationsförmåga.

Även industriforskningsinstituten, och deras uppgift att knyta samman forskning och företagande, förstärks. Detta är särskilt angeläget för små och medelstora företags förutsättningar att växa och utnyttja de möjligheter som följer av den snabba tekniska utvecklingen.

För att förbättra utbildningarnas forskningsanknytning kommer regeringen inom ramen för den höjning av basanslagen som beräknas från och med 2018 att prioritera att alla statliga högskolor, inklusive de två stiftelsehögskolorna, garanteras basanslag om minst 12 000 kronor per helårsstudent. Övriga enskilda utbildningsanordnare garateras basanslag om minst 8 000 konor per helårsstudent. Som tidigare avviserats ges Malmö högskola status som universitet från den 1 januari 2018 och tillförs basanslag för att stärka lärosätets forskningsmiljö och ge goda förutsättningar att utvecklas som universitet.

Universitetskanslersämbetet är i dag ansvarig för kvalitetssäkring av högre utbildning, tillsyn och uppföljning av högskolans verksamhet. För att få ett mer sammanhållet system avser regeringen att ge myndigheten i uppgift att ansvara för kvalitetssäkring även av forskning.

Trygga villkor under forskarutbildningen gör utbildningen mer attraktiv och förbättrar förutsättningarna för doktorander att slutföra den inom utsatt tid. Doktorandernas villkor skiljer sig åt beroende på finansieringsform. Utbildningsbidraget för doktorander, som ger ett sämre socialt skydd jämfört med en anställning som doktorand, tas bort.

Efter doktorsexamen är det många gånger avgörande att det finns attraktiva och tydliga karriärvägar för att framstående unga forskare ska välja en fortsatt karriär inom högskolan. Det finns annars en risk att många, inte minst kvinnor, väljer bort en sådan karriär. Det är därför angeläget att visstidsanställningarna inom högskolan minskar och att det blir tydligare vad som gäller för att meritera sig för en tillsvidareanställning.

Samtidigt är det viktigt att mobiliteten bland högskolans undervisande och forskande personal ökar. För att skapa en tydligare karriärstruktur och samtidigt främja mobiliteten behöver meriteringsanställningen bli mer enhetligt nationellt reglerad och utlysas i öppen konkurrens, nationellt och så långt det är möjligt även internationellt. En sådan struktur och transparent rekrytering väntas även ge viktiga jämställdhetsvinster.

Ökningen av andelen kvinnor bland professorer har saktat in. Trots att andelen kvinnor under lång tid varit större än andelen män inom högre utbildning, och att andelen kvinnor är nära hälften bland lektorerna, så är endast 26 procent av professorerna kvinnor. Regeringens slutsats är att det för målperioden 2017-2019 behövs ambitiösa mål för att öka andelen kvinnor som blir professorer. Regeringen anser att 50 procent av de nyrekryterade professorerna bör vara kvinnor senast 2030.

Vidare ges flertalet statliga myndigheter som finansierar forskning och utveckling i uppgift att integrera ett jämställdhetsperspektiv vid fördelning av forskningsmedel.

Sverige har under lång tid investerat i utbildning och forskning. Det har bidragit till samhällets utveckling och därmed till den svenska modellen. Genom de investeringar och de åtgärder som förslås i den forskningspolitiska propositionen fortsätter regeringen att stärka Sverige som kunskapsnation.

"Regeringen inför dessutom fördelning av nya medel utifrån lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, som får samma vikt som publiceringar och citeringar samt externa medel."