Utbildningen till ämneslärare ska bli bättre

Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, Svenska Dagbladet, den 18 november 2016.

Bara hälften av de som i dag börjar på utbildningen för lärare i årskurs 7–9 tar sig igenom utbildningen. Antalet sökande är också lågt. Därför måste lärarutbildningen bli mer attraktiv. Vi har flera förslag på hur detta kan göras.

Sverige behöver en mer attraktiv ämneslärarutbildning för grundskolans årskurs 7-9. Regeringen skickar idag ut ett remissförslag på en bättre och mer attraktiv utbildning. Regeringens förslag ska öka kvaliteten på en viktig del av Sveriges lärarutbildning – ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9. Idag finns problem med för få sökande och för få som tar sig igenom denna utbildning. Samtidigt behöver Sverige fler behöriga och kompetenta lärare för att vända kunskapsresultaten i skolan.

Förslaget som regeringen nu skickar ut på remiss syftar till att skapa en mer attraktiv ämneslärarutbildning av högre kvalitet. Det ökar flexibiliteten för studenterna och det innebär djupare och mer omfattande ämnesstudier som kan bidra till att öka utbildningens kvalitet och status.

I dag tar bara cirka 50 procent av dem som börjar på ämneslärarutbildningen för årskurs 7-9 igenom utbildningen. En alldeles för låg siffra, på till exempel förskollärarutbildningen tar 80 procent av de som påbörjar utbildningen examen. Det är också relativt få förstahandssökande per plats till ämneslärarutbildningarna i stort, 1,6 personer per plats jämfört med 2,4 för till exempel förskollärarutbildningen. Ämneslärarna är mycket viktiga i skolan och åtgärder behövs för att få fler lärare till den svenska skolan.

Lärarutbildningen är en oerhört viktig utbildning. I elevernas möte med sina lärare läggs grunden för samhällsbygget. Förändringar av lärarutbildningarna måste därför vara väl genomtänkta och inte hastas fram. Därför har regeringen valt att ta fram ett förslag på en ny ämneslärarutbildning med inriktning på årskurs 7-9 utifrån tidigare utredningsförslag och genom en nära dialog med parterna inom nationell samling för läraryrket.

Förslaget innebär att en ny tvåämnesutbildning för årskurs 7–9-lärare skapas vid sidan av dagens treämnesutbildning. Antalet ämnen som går att kombinera justeras så att de i högre grad överensstämmer med de som är tillåtna för inriktningen mot gymnasieskolan. Fler ämneskombinationer tillåts också för båda inriktningarna. Bland annat tillåts kombinationen matematik och svenska. Syftet är sammantaget att göra utbildningen mer flexibel och studenternas valfrihet större. Svenska som andraspråk ska också gå att kombinera med alla ämnen för att möta de stora behov som finns i skolan.

Kravet på ämnesstudier höjs för att stärka kvaliteten. Den lägsta omfattningen av ämnesstudier föreslås bli 60 högskolepoäng för årskurs 7–9-lärare istället för dagens 45 poäng. Den ökade ämnesfördjupningen innebär en kvalitetshöjning och en mer attraktiv utbildning, Dessutom möjliggör den en högre grad av samläsning mellan inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och den mot arbete i gymnasieskolan.

Dagens situation med en ämneslärarutbildning med inriktning på årskurs 7-9 som inte är tillräckligt attraktiv och där många hoppar av är inte hållbar i längden. Med utgångspunkt i det nya förslag som regeringen nu remitterar kan Sverige få en bättre och mer attraktiv ämneslärarutbildning. Sammantaget ger regeringens förslag möjlighet till en mer flexibel utbildning, det ökar valfriheten för studenter och sist men inte minst ökar det kvaliteten genom mer omfattande ämnesstudier.

Regeringens förslag blir därmed en viktig pusselbit i arbetet för att möta lärarbristen och ge alla elever rätt att möta behöriga och kompetenta lärare.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning