Regeringen höjer ambitionerna i arbetet för de mänskliga rättigheterna

Den 10 december är det Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Det är ett tillfälle att markera regeringens tydliga betoning på mänskliga rättigheter (MR), demokrati och rättsstatens principer.

De senaste årtiondenas utveckling har gjort att fler människor än någonsin åtnjuter mänskliga rättigheter som att gå i skolan, ha tillgång till sjukvård, organisera sig i fackföreningar, arbeta och leva med de man vill. Sedan 1970-talet har många stater övergått till att bli demokratier – åtminstone i fråga om införande av flerpartisystem och genomförande av regelbundna val. Majoriteten av världens stater har anslutit sig till de centrala människorättskonventionerna. Sverige har genom sitt utrikespolitiska engagemang bidragit till denna utveckling.

Vi lever nu i en mer osäker omvärld än på många år och vi ser även samtidigt att utvecklingen går bakåt på många ställen i världen.

Antalet länder som rör sig i en negativ riktning när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati är idag fler. Auktoritära och repressiva regimer får ökat inflytande, både över sina egna medborgare och i världen. En rad stater har infört lagstiftning eller vidtar åtgärder som kraftigt försvårar för oberoende aktörer och journalister att fritt kunna verka, bl.a. Ryssland, Egypten och Turkiet. Även ett antal stabila demokratier har visat prov på oroande populistiska tendenser och lagstiftning som inskränker yttrande- och tryckfriheten.

Vi ser hur det demokratiska utrymmet minskar.

Ett ytterligare led i denna nedåtgående trend utgörs av det alltmer krympande utrymmet för det civila samhällets representanter. Försvarare av mänskliga rättigheter och journalister utsätts för hot och trakasserier och lagar stiftas för att försvåra och rentav omöjliggöra aktiviteter som syftar till att uppmärksamma MR-kränkningar, korruption, maktmissbruk eller valfusk. Under det seminarium om hat och hot mot kvinnliga journalister som Utrikesdepartementet anordnade tillsammans med Fojo, Svenska Institutet och UNESCO den 2 december blev det mycket tydligt vilka utsatta och svåra situationer som särskilt kvinnliga journalister riskerar att hamna i som en konsekvens av att de utövar sitt yrke.

Den kanske allra största utmaningen när det gäller mänskliga rättigheter är att dessa rättigheters allmänna giltighet allt starkare ifrågasätts. Det hänvisas till kulturella och historiska kontexter som ger utrymme för att tolka innebörden av rättigheterna olika beroende på var i världen man bor eller är född. Det är en olycklig utveckling som Sverige med kraft vill motverka. Detta är inte minst relevant i fråga om kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter. Närmare hundra stater har exempelvis begränsningar kring vilka yrken en kvinna får ha.

För regeringen är det en självklarhet att de mänskliga rättigheterna är likvärdiga för alla människor och därmed universella.

De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna prioriteras högre nu än tidigare. Rätten till utbildning, hälsa, sjukvård och arbete är lika angelägna som yttrande-, åsikts- och mötesfrihet och andra medborgerliga och politiska rättigheter.

Tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är idag en fråga i global motvind. Krafter som vill begränsa dessa rättigheter växer i styrka på många håll. Allt oftare handlar det nu om att inte ta kliv bakåt, till exempel vad gäller frågan om undervisning i sex och samlevnad som har stor bäring på förebyggande av våld mot kvinnor och flickor.

Uppenbarligen är frågor som rör jämställdhet mellan könen alltjämt kontroversiella i stora delar av världen. Därför kommer vi att fortsätta driva vår feministiska utrikespolitik och fokusera på frågor som rör kvinnors lika rättigheter.

Den negativa utveckling vi ser, där de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatens principer ifrågasätts och utmanas i alla delar av världen, ställer nya krav på Sverige. Den kräver en omvärldsanalys och ett nytt förhållningssätt – men även en sammanhållen aktivitetsinriktad politik.

Det är därför regeringen nu överlämnar en skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer till riksdagen. Skrivelsen kommer att utgöra vår kompass för de kommande årens arbete och den anger regeringens prioriteringar och synliggör våra verktyg. Skrivelsen är också unik i det hänseende att den behandlar de mänskliga rättigheternas utveckling i alla världens olika regioner.

Regeringen har också tillsatt en MR-ambassadör med övergripande ansvar för genomförandet av skrivelsen och som ska fungera som budbärare för den svenska politiken för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

EU-samarbetet är viktigare än någonsin i en omvärld som går i repressiv riktning. För EU:s trovärdighet är det centralt att vi lever som vi lär och därför kommer Sverige fortsatt att driva mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer såväl internt i EU som externt.

Även Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har en viktig roll att spela genom sin tydliga betoning på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som en grundförutsättning för långsiktigt hållbar fred och säkerhet i Europa.

FN utgör fortsatt en av våra viktigaste plattformar och Sveriges stundande inträde som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet betyder oerhört mycket för vårt arbete. FN:s råd för mänskliga rättigheter och andra FN-organ där Sverige deltar utgör viktiga arenor. I alla dessa forum avser vi att fortsatt tydligt föra fram en politik med fast förankring i mänskliga rättigheter, demokratiska värden och rättsstatens principer.

Inom utvecklingssamarbetet har vi en stark tonvikt på demokrati och jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och frihet från förtryck. Det kommande policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete slår fast att mänskliga rättigheter och demokrati utgör en av de viktigare prioriteringarna på området. Sida har ett särskilt uppdrag att titta på frågan om det krympande utrymmet för det civila samhället och vilka insatser som kan göras från svenskt håll för att motverka detta. Uppdraget ska redovisas under våren 2017.

Som ett ytterligare led i att omsätta denna stärkta ambition i praktiken genomför vi också en satsning på yttrande- och åsiktsfrihet med anledning av 250-årsfirandet av Sveriges tryckfrihetsförordning. Nästa år presenterar Utrikesdepartementet rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer för länder i alla världens regioner.

Sverige har en stolt historia av att arbeta för mänskliga rättigheter runt om i världen. Det är en tradition den nuvarande regeringen kommer att förstärka. Vår plats i FN:s säkerhetsråd utgör en unik möjlighet att kämpa för dessa frågor i en värld som mer är någonsin behöver en tydlig röst för alla människors lika värde och rättigheter.

Margot Wallström, utrikesminister

Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat