”Nu tar vi ett helhetsgrepp om svenskt bistånd”

Debattartikel i Svenska Dagbladet av Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, den 15 december 2016.

Stuprörstänk har präglat biståndet under den borgerliga regeringen. Men att enbart titta på enkla kortsiktiga resultat duger inte. Regeringen lämnar därför i dag in en skrivelse till riksdagen med en ny inriktning för utvecklingssamarbetet.

Svenskt utvecklingssamarbete har aldrig varit viktigare än i dag. Med vårt omfattande bistånd kan Sverige spela en viktig roll i världen, för att motverka globala orättvisor och lösa globala problem. Förändringar i vår omvärld ställer nu nya krav på utvecklingssamarbete med fattiga länder för att det ska ge bästa resultat. Därför lämnar regeringen i dag över en skrivelse till riksdagen som moderniserar och sätter ramarna för det svenska utvecklingssamarbetet.

Vi lever i en ny tid. Antalet krig och konflikter har ökat samtidigt som fattigdomen minskat. Befolkningen fortsätter öka, liksom urbaniseringen och miljö- och klimatutmaningarna. På den positiva sidan har världens länder lyckats enas om en helt ny global Agenda 2030, 17 globala mål för att skapa en hållbar utveckling som omfattar allt från att utrota fattigdomen till att bygga fredliga samhällen och ta hand om vår natur. Dessutom finns nu Parisavtalet där världen går samman för att bromsa klimatpåverkan och rädda vår planet för kommande generationer. För att uppnå alla dessa målsättningar krävs att alla finansiella flöden ställs om i en hållbar riktning. Biståndet utgör enbart en liten skärva, men är extremt viktig för att bidra till att de mest sårbara människorna kan resa sig ur fattigdom och förtryck.

Världen har trots allt i många avseenden blivit bättre under de senaste 20 åren. Den extrema fattigdomen har nära halverats. Det gäller även barnadödligheten och mödradödligheten En majoritet av unga som växer upp i fattigdom kan, till skillnad från sina föräldrar, räkna, läsa och skriva.

Forskning, innovation och tekniska landvinningar ger stora möjligheter för låg- och medelinkomstländer att göra snabbare framsteg än vad som tidigare varit möjligt. Människor i låginkomstländer använder idag mobiltelefoner utan att tidigare haft tillgång till fast telefoni. Allt billigare förnybar energi skapar nya möjligheter att säkra tillgången på el för de 1,3 miljarder människor som i dag står utan. Lokal tillgång till solenergi kan på kort tid revolutionera människors vardag, allt från tillgång till rent vatten, bränsle, belysning, telefoni och möjlighet att kyla mat.

Samtidigt finns nya allvarliga utmaningar som hotar att rulla tillbaka de framsteg som gjorts. Länder halkar efter i utvecklingen och de internationellt antagna principerna om ett effektivt bistånd är under attack då givarländernas egna inrikespolitiska intressen allt mer hamnar i fokus snarare än behoven i utvecklingsländerna.Utifrån de nya förutsättningar som råder presenterar regeringen i dag en ny inriktning för utvecklingssamarbetet, genom ett policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Vi ser framförallt tre växande globala utmaningar där svenskt bistånd måste göra mer.

1. Konflikter och utdragna humanitära kriser.
För första gången på flera årtionden ökar antalet krig och konflikter. Fattigdomen koncentreras alltmer hit. Om 15 år beräknas två tredjedelar av världens fattigaste bo i konfliktdrabbade regioner. Samtidigt ökar de humanitära behoven explosionsartat, i dag är 130 miljoner människor beroende av humanitär nödhjälp, de flesta på grund av konflikter. Vi måste bli mycket bättre på att förebygga konflikter och stärka fredsarbetet för att bryta våldscykeln. Här är kvinnors roll och delaktighet avgörande.

2. Klimatförändringarna.
Klimatförändringarna är inte längre något som eventuellt kan drabba oss någon gång i framtiden – de visar sig genom våldsamma väderförändringar, längre värmeperioder, försämrad tillgång till vatten och mat. I Oceanien förbereder sig önationer på att de inom några decennier helt kommer försvinna på grund av höjda havsnivåer. Klimatförändringarna slår hårdast mot de människor som lever i fattigdom, kan tvinga fram migration och göda framtida konflikter. Genom att stärka klimat- och miljöperspektivet i biståndet kan vi värna framstegen vi gjort mot hunger och fattigdom.

3. Ett krympande demokratiskt utrymme.
En mycket oroväckande utveckling syns också vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sedan 2015 har över 60 länder stiftat lagar som gör det svårare för civilsamhällets organisationer, journalister och människorättsförsvarare att verka, granska makten och hålla beslutsfattare ansvariga. Detta är en global trend som i sig försvårar utveckling. Nu stärker vi svenskt bistånd för att genom flexibla insatser kunna göra mer för dem som försvarar mänskliga rättigheter.

För att klara dessa utmaningar måste vi värna biståndets principer och motverka den trend som finns hos allt fler givare. Vi stärker därför det lokala ägarskapet i utvecklingsländer och dialogen med civilsamhället och berörda aktörer. Enbart ett bistånd som är anpassat till lokala förhållanden och där mottagarna är genuint involverade ger hållbara resultat.

Vi prioriterar dialogen med utvecklingssamfundets aktörer. När vi klev in på Utrikesdepartementet hösten 2014 hade åtta viktiga år förlorats i dialogen mellan biståndets aktörer, forskningen, expertisen å ena sidan, och regeringen å andra sidan. Vi ser värdet i ett brett engagemang för utvecklingssamarbetet. Processen talar sitt tydliga språk – 189 remissvar har lämnats in, stora delar av biståndsexpertisen har involverats.

Vi tar ett helhetsgrepp kring utvecklingsfrågorna, och lämnar det stuprörstänk som präglade biståndet under den borgerliga regeringen. Att enbart titta på enkla kortsiktiga resultat duger inte. Det räcker helt enkelt inte att skicka spisar till fattiga människor och tro att problemen är lösta.

Ramverket som presenteras i dag kommer styra utvecklingssamarbetet de kommande åren och konkretiseras i resultatstrategier för länder, regioner eller för särskilda ämnesområden. Vår värld är mer komplex i dag än den var för några årtionden sedan. Svenskt bistånd, och den svenska biståndspolitiska rösten, har aldrig varit viktigare. Vi tar ansvar för utvecklingssamarbetet och bygger en helhet för ett effektivt bistånd som skapar skillnad på riktigt. Det är något som berör hela Sverige. Trots att vi bara är knappt 10 miljoner av 7 miljarder människor på jorden visar vi ledarskap för en hållbar värld.

Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Kontakt

Annika Flensburg
Pressekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister Isabella Lövin
Telefon (växel) 08-405 10 00