Så blir reglerna för personaloptioner

Finansminister Magdalena Andersson, finansmarknads- och konsumentminister samt biträdande finansminister Per Bolund, närings- och innovationsminister Mikael Damberg, debattartikel, Dagens Industri, 18 december 2016.

På tisdag föreslår regeringen i en lagrådsremiss en skattelättnad för vissa personaloptioner. Vi har på flera punkter lyssnat på remissinstanserna.

Sverige är ett av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga länder med ett näringsliv i världsklass. Här finns stora globala företag som har varit med och drivit utvecklingen sedan industrialiseringen startade. Företag som genom tiderna har lyckats återuppfinna sig själva och behålla sin starka ställning.

Här finns också en av världens starkaste startupmiljöer – små, snabbväxande företag med innovativa tjänster och produkter som tar världen med storm. Det är företag som skapar nya jobb, men som också ofta är drivande för att ta fram nya, smarta och mer miljövänliga lösningar.

En utmaning som dessa små, innovativa och snabbväxande företag möter är att få tillgång till tillräckligt med kapital och de får som en konsekvens av det svårt att betala marknadsmässiga löner. Därför kan de ha svårt att attrahera rätt kompetens, vilket är avgörande för deras utveckling. Det är inte självklart för en kvalificerad tekniker att lämna ett tryggt och välbetalt jobb på ett etablerat storföretag för en riskfylld men spännande resa, många gånger till lägre lön.

Personaloptioner är ett sätt att möta den här utmaningen. De kan ge nyckelpersoner en chans att själva äga en del av företaget, ett löfte för framtiden för den som jobbar hårt i dag. Därför föreslår regeringen i morgon i en lagrådsremiss en skattelättnad för vissa personaloptioner.

Det innebär att en sådan förmån inte ska beskattas som inkomst av tjänst. Arbetsgivaren ska därför inte heller betala arbetsgivaravgifter för den. I stället beskattas den som inkomst av kapital när andelen i företaget avyttras. Detta är en lösning som utgår från det utredningsförslag som regeringen tog emot tidigare i år.

Det finns de som hävdar att utredningens förslag är för snävt i sin utformning, att regeringen borde titta på ett helt nytt förslag för beskattning av personaloptioner. Det vore olyckligt, eftersom det då skulle ta flera år innan en förändring kan vara på plats.

Utredaren har ringat in de företag som har störst behov av en sådan här skattelättnad. Personaloptioner ska kunna användas för att i tidiga skeden balansera den risk en anställd tar när hon eller han går in i ett ungt innovativt företag. Medelstora företag har normalt sett redan genomgått sin första, mer riskfyllda tillväxtperiod.

För att så gott det går ringa in de företag som har störst behov av stöd och få bäst möjlighet att godkännas av EU-kommissionen har skattelättnaden ett antal villkor. Den kommer gälla för små företag med upp till 50 anställda och arbetande delägare samt en nettoomsättning eller balansomslutning på högst 80 miljoner kronor. Företagen får inte vara i ekonomiska svårigheter.

Regeringen har på flera punkter lyssnat på remissinstanserna. Gränsen för när ett företag räknas som nystartat har flyttats till tio år. Reglerna har gjorts mer generösa så att även befintliga ägare kan omfattas. De administrativa kraven har minskats. Regeringen vill också skydda arbetstagare i de fall då personaloptionerna inte får det värde de är tänkta att ha. Den som får personaloptioner ska vara anställd, arbeta, och få lön.

Ett hållbart samhällsbygge förutsätter moderna och innovativa företag som skapar arbetstillfällen i olika delar av landet. Regeringen har satt upp ett ambitiöst jobbmål och genomför omfattande gemensamma investeringar för att uppnå det. Den svenska modellen ska utvecklas och vår framgång ska byggas med modernitet, kunskap och kreativitet. Det kräver att små företag har goda möjligheter att växa för att bli morgondagens stora arbetsgivare.

Vi har därför redan genomfört en rad förändringar för att uppdatera svensk innovationspolitik och för att lyfta startupbolagens intressen i regeringens arbete. Vi undersöker hur vi kan förenkla och påskynda processen för rekrytering av kvalificerad arbetskraft utanför EU. Vi har reformerat det statliga riskkapitalet så att det i högre utsträckning når innovativa företag i tidiga skeden. En särskild funktion har skapats på Näringsdepartementet med fokus på startupbolagen. Exportfrämjandet stöps om för att bättre kunna möta dessa företag, som ofta är globala från dag ett.

Nu går vi längre genom att underlätta för dessa företag som framtidssäkrar svenskt näringsliv att attrahera den kompetens som behövs för att växa. Under förutsättning att EU-kommissionen godkänner förslaget, kan det träda i kraft redan den 1 januari 2018.

Magdalena Andersson
Finansminister

Per Bolund
Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister

Mikael Damberg
Närings- och innovationsminister