Vi vill se över resurstilldelningen

Helene Hellmark Knutsson, högskole- och forskningsminister, debattartikel, slutreplik, Dagens Nyheter, den 7 december 2016.

SLUTREPLIK. Regeringen är beredd att göra en översyn av resurstilldelningen och de tankar som Sörlin och Benner för fram i sin replik är värda att beaktas i detta sammanhang. Visst kan man vara frustrerad över att saker och ting tar tid i politiken, men ett nytt resurstilldelningssystem är ingen liten sak och fordrar en grundlig utredning.

Sverker Sörlin och Mats Benner välkomnar propositionen både vad gäller inriktning och det faktum att regeringen gör betydande tillskott till forskning och innovation. Deras invändning rör att ett ännu mer samlat grepp borde tas som sammanfogar forskningen med den högre utbildningen. Sörlin och Benner noterar visserligen att regeringen gör viktiga sådana ansatser, till exempel kravet på att de tioåriga nationella forskningsprogrammen ska omfatta sammanhållna kunskapsmiljöer som även inbegriper högre utbildning. Men Sörlin och Benner framhåller behovet av att förändra hela resurstilldelningssystemet.

Regeringen är beredd att göra en översyn av resurstilldelningen och de tankar som Sörlin och Benner för fram är värda att beaktas i detta sammanhang. Visst kan man vara frustrerad över att saker och ting tar tid i politiken, men ett nytt resurstilldelningssystem är ingen liten sak och fordrar en grundlig utredning. Andra regeringar har försökt reformera systemet, men misslyckats. Den här regeringen vill förvissa sig om att ha ett ordentligt utredningsmaterial för att inte riskera samma öde.

Forskarna Maria Grafström, Anna Jonsson och Mikael Klintman uppmanar såväl regering som lärosäten att förvissa sig om att ta till sig den forskning som bedrivs om samverkan mellan akademi och samhälle. Jag välkomnar deras kommentarer. Regeringen vill främja en ökad samverkan och det är viktigt att det sker utifrån de vetenskapliga kunskapsunderlag som finns. Regeringen pekar också på vikten av att de mål som sätts för samverkan och den uppföljning av samverkansaktiviteterna som görs synliggör den stora bredden av samverkansaktiviteter.

Sveriges Unga Akademi menar att åtgärderna för ökad jämställdhet leder till en alltför långsam förbättring. Ändå höjer regeringen ambitionerna avsevärt vad gäller rekryteringsmålen för nyrekryterade professorer, vilket inte minst remissopinionen vid universitet och högskolor noterat och i vissa fall tyckt varit väl långtgående. Vad gäller kvinnliga professorer är regeringens utgångspunkt att snabba på ökningstakten vid nyrekryteringar och därmed vända den avtagande ökningstakt som varit fallet under senare år. Ambitionen är inte att använda kvoter eller åtgärder som riskerar att göra avkall på att grunden för meritvärdering och tjänstetillsättningar ska vara förtjänst och skicklighet. Istället bör största möjliga transparens i både rekryteringsprocesser och tilldelning av forskningsmedel eftersträvas.

Såväl Saco som Sveriges Unga Akademi anser att höjningen av basanslagen till universitet och högskolor är för liten eftersom den inte på något avgörande sätt ökar basanslagens andel i relation till sökbara konkurrensutsatta forskningsmedel. Man kan dock inte komma ifrån att höjningen av de så kallade basanslagen till universitet och högskolor med 1.300 miljoner kronor är en real satsning som förstärker universitets och högskolors forskningsbudgetar. Basanslagen räknas de facto upp med ovanstående belopp fram till 2020. Få andra delar av offentlig sektor i Sverige kan räkna med så stora ekonomiska tillskott den närmaste fyraårsperioden som högskolesektorn.

Den centrala frågan borde istället vara hur basanslagen används. Både den förra och den nuvarande regeringens satsningar på ökade basanslag ger lärosätena förutsättningar att öka antalet meriteringsanställningar. Men sedan 2001 har antalet meriteringsanställningar dock legat på en konstant låg nivå. I dag är antalet 1.138 jämfört med 1.022 år 2001. Under samma period har den undervisande och forskande personalen ökat med hela 37 procent. Motsvarande ökning i kvalitet kan inte skönjas, till exempel mätt som antalet internationellt högciterade publikationer.

Tydliga karriärvägar och goda villkor för unga forskare borde enligt regeringens mening vara prioriterat. Frågor om rekrytering, meritering och mobilitet är avgörande för ett lärosätes strategiska utveckling och bör ses som viktiga uppgifter för ledningsorganen vid ett lärosäte. Tillsammans med de omfattande resurser som redan läggs på svensk forskning kan den nu aviserade höjningen av basanslagen lägga grunden för att våra universitet och högskolor kan ta ett långsiktigt ansvar och leda arbetet med åtgärder som höjer kvaliteten på svensk forskning. Det är regeringens förväntan på lärosätena.