Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd

Debattartikel av utrikesminister Margot Wallström i Dagens Nyheter, den 2 januari 2017.

Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Nu inleds Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Under januari månad är vi dessutom ordförandeland.

Det sker i en tid som präglas av många komplicerade konflikter. Syrien är fortsatt en mardröm. Spänningarna i vårt närområde har ökat. Samarbeten som EU och FN, som skapades under efterkrigstiden för att säkra freden, ifrågasätts. I allt högre grad höjs istället röster som talar för isolering och nationalism.

Det finns därför ingen tid att förlora om vi vill göra skillnad och försöka påverka utvecklingen i världen i en bättre riktning. "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet", sade dåvarande generalsekreteraren Dag Hammarskjöld 1954. Citatet känns idag mer relevant än på länge.

Samtidigt som det finns problem i säkerhetsrådet har vi nyligen sett exempel på att det går att göra framsteg. Dagen innan julafton enades säkerhetsrådet om den första resolutionen om fredsprocessen i Mellanöstern på åtta år. Resolutionen innebär ett viktigt folkrättsligt klargörande av världssamfundets syn på bosättningarna.

Igår, i samma stund som Sverige tog plats i säkerhetsrådet, blev António Guterres ny generalsekreterare för FN. Vi är uppmuntrade av Guterres vision inför sitt uppdrag, med fokus på att stärka FN:s förmåga att förebygga väpnade konflikter.

Det tänker vi ta fasta på under Sveriges ordförandeskap i januari månad. Vi vill:

  1. Ge António Guterres en god start. Vi avser bidra till att lägga grunden för en aktiv och konstruktiv relation mellan säkerhetsrådet och den nye generalsekreteraren. Det är nödvändigt för att FN ska kunna ta sig an de många utmaningarna på freds- och säkerhetsområdet.
  2. Lyfta FN:s arbete med konfliktförebyggande samt kopplingen mellan kvinnor, fred och säkerhet. FN måste på ett betydligt bättre sätt förebygga och hindra återfall i väpnade konflikter, inkludera kvinnor i fredsprocesser och se sambanden mellan fred, säkerhet och utveckling. Det behövs tidig varning om risker och annalkande kriser. Det måste i sin tur följas av tidig handling, vare sig det handlar om medling eller mer kraftfulla åtgärder. Kvinnors aktiva inflytande i fredsprocesser är en strategisk fråga för internationell fred och säkerhet. Det är både rätt och smart – forskning visar att fredsavtal håller längre om kvinnor har deltagit i förhandlingar. Syriska, somaliska andra kvinnors röster måste hörs i säkerhetsrådet.
  3. Förbättra säkerhetsrådets sätt att arbeta. Vi vill bidra till ett säkerhetsråd som är mer handlingskraftigt, transparent, och legitimt. Vårt arbetssätt ska präglas av öppenhet och dialog på ett sätt som bidrar till både förankring och förtroende. En bredd av fredaktörer, såsom civila samhället, bör involveras.

Nästa vecka, 10 januari, bjuder Sverige in till en öppen debatt på ministernivå om konfliktförebyggande. Vi kan inte ignorera varningssignaler, för att i nästa stund lägga till ytterligare väpnade konflikter – och mänskligt lidande – på säkerhetsrådets dagordning.

Debatten kommer att bli generalsekreterarens första formella möte med säkerhetsrådet. Syftet är att ge honom och medlemsländerna en grund för att stärka FN:s arbete med att förebygga och förhindra återfall i konflikt.

Vi är väl förberedda. Sverige har varit observatör i rådet och genomför konsultationer med dess samtliga länder. På hemmaplan har vi haft dialog med riksdagen och civila samhället, och vi har inrättat ett referensråd med experter.

Sverige ska som medlem i säkerhetsrådet vara ansvarsfull, professionell, trovärdig, dialoginriktad och öppen. Sveriges utrikespolitik vilar på en stadig grund av folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Vi kommer att fortsätta att motverka kränkningar av FN-stadgans våldsförbud, av de mänskliga rättigheterna och av den internationella humanitära rätten. Vetoanvändningen i säkerhetsrådet måste begränsas – särskilt vid situationer av massövergrepp som i Syrien.

Som rådsmedlem kommer det mesta av vår tid att ägnas åt hantering av de situationer, kriser och insatser som dominerar rådets arbete och dagordning. Och eftersom rådets agenda är händelsestyrd – en konflikt kan blossa upp på rekordtid – krävs beredskap för det oväntade.

Världssamfundet konfronteras i ökad utsträckning med nya utmaningar. Pandemier, naturkatastrofer och klimatförändringar och cyberhot är exempel på detta. FN-systemet i dess helhet behöver hantera dessa nya sorters hot mot internationell fred och säkerhet i det tjugoförsta århundradet.

FN:s fredsinsatser måste effektiviseras. Samtidigt behöver också säkerhetsrådet, som formulerar mandat för insatserna, ta hänsyn till vilken kapacitet som finns att genomföra uppgiften. Det sexuella våld som internationell trupp begått mot civilbefolkningen i bland annat Centralafrikanska republiken är fullständigt oacceptabelt. Sverige kommer med kraft driva krav på effektiv nolltolerans.

Sverige värnar FN:s samarbete med regionala organisationer. Det gäller inte minst samarbetet inom fred och säkerhet med EU och Afrikanska unionen. Som aktiv medlem i såväl FN som EU avser Sverige självklart att bidra till att stärka samarbetet dem emellan.

Det finns inga enkla lösningar för världens många konflikter eller för motsättningarna i säkerhetsrådet. Långsiktigt, tålmodigt arbete är vad som krävs. Att stå upp för principer och dialog eller fortsätta jobba för jämställdhetsintegrering kan vara otacksamt och emellanåt obekvämt – likväl måste det göras för att bygga den gemensamma säkerhet och hållbara fred som vi tror på.

Vi gör det med utgångspunkten att Sverige är ett öppet och omvärldsberoende land i en globaliserad värld. För oss är det avgörande att världens länder löser problem gemensamt, och att blod på slagfältet ersätts med tålamod vid förhandlingsbordet. Sverige ska bidra till att upprätthålla den internationella ordningen där FN och dess säkerhetsråd är kärnan. De kommande två åren gör vi det som medlem av rådet.

Sverige valdes in i säkerhetsrådet med övertygande stöd: 134 röster. Världens länder sade sitt. Nu är det upp till oss att axla ansvaret som följer.

Margot Wallström
Utrikesminister