Rättvisa lärarlöner kräver lokala satsningar

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, debattartikel, Dagens Samhälle, 20 april 2017.

Lärarlöner. Lärarlönelyftet behövs för att på sikt få fler att vilja bli och förbli lärare, men tyvärr har genomförandet lett till kritik. Undersökningar visar att där processen varit tydlig och transparent har reformen tagits emot positivt. Det är viktiga lärdomar i de fortsatta samtalen om reformen.

Under Lärarlönelyftets första halvår har 65 000 lärare fått i genomsnitt 2 600 kronor mer i månadslön. Det är bra, men nu krävs en fortsatt uppvärdering av lärarkåren och ett fortsatt arbete med reformen för att öka lärares löner och förbättra deras förutsättningar.

Alla elever förtjänar att möta kompetenta och behöriga lärare, men för att detta ska vara möjligt måste fler vilja bli och förbli lärare i Sverige. Med detta som mål utformade regeringen under våren 2015 en satsning på höjda lärarlöner, där arbetsmarknadens parter inom skolan var med och tog fram kriterierna för reformen. Detta arbete ledde till att Lärarlönelyftet kunde träda i kraft förra sommaren. Nu visar Skolverket att reformen under sitt första halvår gett 65 369 lärare, förskollärare och fritidspedagoger högre lön, och att den som fått högre lön har fått en medelökning på 2600 kronor i månaden.

Tiden för genomförandet var kort och det har varit en mycket stor reform att genomföra, med olika förutsättningar runtom i landet. Tyvärr har det lokala genomförandet på en del håll bidragit till berättigad kritik från lärare och skolledare. Det har ofta hängt samman med att det känts oklart hur processen för lönehöjningen sett ut.

Undersökningar pekar på att kritiken främst uppstått där processerna varit mer otydliga, med sämre insyn. Samtidigt ser vi att där det funnits processer med tydlighet och transparens, där har också Lärarlönelyftet fallit väl ut och tagits emot positivt. Detta är viktiga lärdomar som vi nu tar med oss i de fortsatta samtalen om reformen. Det är viktigt att implementeringen och genomförandet sker tydligt och rättvist.

Lärares löneläge har bidragit till stor lärarbrist. Därför investerar regeringen 3 miljarder per år i Lärarlönelyftet. Vi är övertygade om att lärarna är nyckeln till att på sikt stärka svensk skola. Därför behövs ökade möjligheter att få högre lön utifrån ökad kompetens, kunskap och erfarenhet.

De nationella kriterierna som anger vilka lärare som kan komma i fråga för Lärarlönelyftet baseras därför på sådana typer av arbetsuppgifter erfarna lärare i alla tider tagit på sig, men tidigare inte alltid värderats för. Regeringens lönesatsning ligger därför helt i linje med OECD:s rekommendationer om att Sverige behöver öka möjligheterna till löneutveckling för kompetenta lärare. Men sedan behöver det finnas en röd tråd mellan rektors bedömning utifrån skolans lönekriterier och kriterierna för lärarlönelyftet.

Lärarlönelyftet är också en långsiktig satsning och ska ses som en sådan. Här behöver det bli tydligare med att detta är en permanent reform med brett parlamentariskt stöd.

Kommuner och friskolor har som arbetsgivare ett avgörande ansvar för lärarnas löner, att det sker en löneutveckling och att de statliga medlen fördelas tydligt och rättvist.

Statsbidraget ska vara ett stimulerande bidrag till skolors och friskolors lokala arbete med att nå skolans målbild och uppvärdera Sveriges lärare för det kvalificerade arbete de gör.

Vi är överens om att det krävs fler långsiktiga satsningar på flera fronter för att stärka läraryrket. Det som sker inom ramen för regeringens nationella samling för läraryrket, men också de satsningar som skolhuvudmännen måste fortsätta göra. Vi ser att kommuner och friskolor satsar mer på sina lärare sedan några år och nu förstärker lönebildningen ytterligare med lokala satsningar. Det är helt avgörande att det fortsätter och att det sker i hela landet.

Vi vet att fler lärare är helt avgörande om vi på sikt ska kunna stärka den svenska skolan. Det är deras arbete som gör skillnad varje dag i skolor och klassrum runtom i landet. Därför måste också läraryrket värderas som ett av våra viktigaste yrken.

Det är vägledande för oss i arbetet för att alla barn och elever ska få möta kompetenta och behöriga lärare. Det förtjänar eleverna och det förtjänar Sveriges lärare.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning (S)
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund