Bah Kuhnke: Inför lag för att hålla kulturen fri från politiska diktat

Debattartikel av Alice Bah Kuhnke.
Svenska Dagbladet 29 maj 2017.

SvD:s Ola Wong och andra debattörer har riktat kritik mot den rödgröna regeringen för att ägna sig vad de anser vara en politisk styrning av museerna. Det stämmer inte, tvärtom, menar kulturminister Alice Bah Kuhnke som inför morgondagens debatt i riksdagen om kulturarvspropositionen föreslår en lag som ska hålla konsten fri från politiska diktat.

I morgon debatterar riksdagen äntligen regeringens kulturarvspolitiska proposition, den första i sitt slag. Det är en historisk dag. Och på tiden.

Vårt svenska kulturarv är en ovärderlig källa till kunskap, kultur och bildning. Genom att trä en tråd mellan i går, i dag och i morgon kan vi bygga upp förståelse kring och kunskap om hur vi blivit dem vi är. Kulturarvet är en oerhörd tillgång för alla människor som bor i vårt land.

I vår omvärld ser vi hur demokratins institutioner är under hårt tryck för att bli politiska verktyg för den styrande makten. Det handlar om universitet och fria medier, men även kulturinstitutioner står i den politiska korselden. Liknande övertramp sker i vårt land. Särskilt på lokal nivå har vi sett exempel på hur politiker inte kan hålla sig från att utöva påtryckningar mot museer, utställningar och teaterpjäser. Begränsningar av den konstnärliga friheten är ett förödande otyg som vi måste komma till rätta med. Konsten och kulturen, liksom kunskapen och forskningen, måste stå fri från politiska diktat. Denna frihetsprincip är ledstjärnan i den kulturarvspolitiska proposition som nu ligger för beslut hos de folkvalda i riksdagen. Propositionen är 240 sidor lång, men kan destilleras till tre bärande grundtankar:

1. Lagstadga museernas oberoende. Regeringen föreslår en lag som formaliserar det som för många stannat vid att vara en vacker princip, den om att politiker inte ska styra museernas verksamhet. Med en lagstadgad princip har vi gjutit grunden för starka och självständiga museer som står fria från politisk påverkan.
2. Kunskap och bildning i fokus. I museernas ändamålsbeskrivning fastläggs att kunskap och kulturupplevelser är det centrala. Utställningar och annan publik verksamhet ska vara kunskapsbaserad och museerna ska bidra till forskning genom att ha hög kompetens inom sina ämnesområden. 
3. Kulturarv i hela landet. Våra statliga museer ska samverka så att alla, oavsett var i landet man bor, ska kunna ta del av deras samlade resurser, till exempel genom att de lånar ut föremål till regionala och lokala museer. Vi menar allvar med ett kulturarv för alla och man ska inte behöva resa till Stockholm för att ta del av det. 

Kulturarvsfrågorna har under det senaste året diskuterats flitigt. En livaktig offentlig diskussion har vitaliserat området, vilket är positivt. På ytan av debattens vågor har det dock funnits krusningar som präglats av missförstånd.

Samma debattörer som pratar om museernas oberoende från politiken vill, till exempel, också att jag som kulturminister ska detaljstyra de delar av verksamheten som debattörerna själva inte uppskattar. Det tål att påminna om att konsekvensen av armslängds avstånd är att inte alltid få som man vill.

Vi kan konstatera att kulturarvssektorns stöd för den sammanhållna kulturarvspolitik som regeringen presenterat är oerhört stort. Genom en museilag underlättar vi för den professionella museipersonal som går till jobbet för att föra vidare sin kunskap. Den ofta bortglömda arkivsektorn, vårt gemensamma minne, får ett välförtjänt lyft med en utredning och nya uppdrag, till exempel en ”fri entré-reform” för släktforskning. Det ideella kulturarvsarbetet runt om i landet får en central plats i politiken.

På onsdag fattar riksdagen beslut om propositionen. Kulturutskottet har beslutat om ett antal tillkännagivanden som jag ser fram emot att samverka om framöver tillsammans med riksdagen. Några tillkännagivanden rör sådana saker som regeringen redan föreslår till exempel samverkan med skolan och fortsatt digitalisering. Museernas särart ska även fortsättningsvis värnas, vilket är en självklarhet för många med mig.

I arbetet med att skapa bästa möjliga förutsättningar för det svenska kulturarvet behöver vi skydda kulturarvssektorn från klåfingriga politikers styrning. När kulturarvet används i politiska syften i vår omvärld ska Sverige visa att vi går en annan väg. En väg där friheten från politisk påverkan blir beviset för att vi tar principen om armslängds avstånd på allvar. Där vi politiker vågar lämna över makt till den kunskap och expertis som finns hos den oberoende professionen.

Alice Bah Kuhnke
kultur- och demokratiminister (MP)