”Vidlyftiga löften om sänkta skatter hot mot välfärden”

Debattartikel av statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson publicerad i Dagens Nyheter den 28 juni.

Regeringen har under de senaste åren slitit för att skapa ordning och reda i svensk ekonomi. Vi har fört en stram finanspolitik, jobbat stenhårt mot skattefusk och etablerat kostnadskontroll i flera olika system som rusat iväg, bland annat på migrationsområdet och för sjukförsäkringen.

Samtidigt har vi investerat i välfärd, bostadsbyggande, infrastruktur och det övriga samhällsbygget med över 80 miljarder kronor bara i år. Vi har satsat på ökad export, mer forskning och innovation, och utökat möjligheterna att studera genom ett nytt kunskapslyft med 50 000 utbildningsplatser i år.

Och nu sjunker arbetslösheten. Sysselsättningen är den högsta som Eurostat någonsin uppmätt inom EU och 200 000 fler går till jobbet jämfört med läget vid regeringsskiftet. I dag presenterar regeringen nya prognoser för Sverige som visar att arbetslösheten sjunker ytterligare nästa år och sysselsättningen revideras upp för de kommande åren. Andelen personer som lever på sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, sjukpension, etableringsersättning eller försörjningsstöd är den lägsta sedan början av 90-talet. Det offentliga budgetunderskott som den borgerliga regeringen lämnade efter sig har vänts till ett tydligt överskott. Det är viktigt. Stabilitet och förutsägbarhet i ekonomin krävs för att människor och företag ska våga satsa – vilket är grunden för jobb och välfärd i vårt land.

Nu måste detta nya ekonomiska läge användas till att fortsätta att outtröttligt attackera arbetslösheten. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 vägleder regeringens ekonomiska politik. Detta är vår väg framåt.

Förutsättningen för fler jobb är att det finns arbetsgivare som kan anställa. Vi ser nu att industrins tillförsikt och industriinvesteringarna är de högsta sedan före finanskrisen och att många industriföretag flyttar hem produktion till Sverige. Företagen själva säger att det största hindret för att kunna fortsätta växa är brist på arbetskraft. Vi har en situation i Sverige där vi har över 100 000 lediga jobb – både inom välfärden och i näringslivet – trots att vi har 350 000 arbetslösa.

Detta beror på att många arbetslösa inte har rätt kompetens. Det innebär att arbetslösa måste skaffa sig den kompetens som krävs på arbetsmarknaden i dag. Vår uppgift är att se till att möjligheterna finns genom utbildning för människor i olika faser i livet.

Därför stärker vi studiefinansieringen och fortsätter öka antalet utbildningsplatser – inte minst genom att bygga ut yrkesutbildningarna i hela landet. Detta kompletteras med investeringar i billiga hyresrätter och regelförenklingar för att hålla uppe det rekordhöga bostadsbyggandet – så att folk kan flytta dit jobben finns.

Alla som kan jobba har en skyldighet att jobba. Detta gäller alla, de som bott i Sverige hela livet och de som kommit hit nyligen. Det är den enskilde som ska anpassa sig till förhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Inte tvärtom. Samtidigt ska alla som arbetar ha en lön som de kan leva på.

Utmaningen vi har i att få in de människor som invandrat till Sverige på arbetsmarknaden är en av de största vi stått inför på svensk arbetsmarknad. Det kommer att krävas tydliga krav på den enskilde och riktade insatser. Den som kommer till Sverige ska ha en skyldighet att ta del av de utbildningsinsatser och jobb som erbjuds. Vi inför en utbildningsplikt för att nyanlända med kort utbildning ska möta kravet att skaffa sig grundläggande kunskaper – annars går man miste om ersättningen.

Vi satsar på extratjänster i hela landet, som innebär att långtidsarbetslösa eller nyanlända kan gå sida vid sida med de som har utbildning och samtidigt vara till hjälp vid till exempel städning och matlagning. Vi vill också gärna se att arbetsmarknadens parter kommer överens om förslag som kan underlätta för de med kort utbildning att komma in på arbetsmarknaden.

Här finns stor potential. Om utrikes födda kvinnor skulle delta på arbetsmarknaden på samma sätt som inrikes födda, så skulle BNP-nivån bli 1,5 procent högre och de offentliga finanserna stärkas med ca 37 miljarder kronor. Därför har vi också avskaffat de borgerligas vårdnadsbidrag och begränsat föräldraförsäkringen för de som har äldre barn när de kommer till Sverige.

Under det kommande decenniet måste tiotusentals nya anställningar göras för att garantera välfärden. Fram till år 2025 blir vi cirka 300 000 fler barn och lika många fler över 70 år i Sverige vilket leder till att det behöver byggas 1 200 förskolor, 600 grundskolor, 300 gymnasieskolor och 300 äldreboenden. Vi behöver anställa vårdpersonal, förskolepersonal, lärare och poliser.

Enligt Konjunkturinstitutet är också satsningar på välfärden och offentliga investeringar det mest effektiva sättet att snabbt höja den ekonomiska tillväxten och skapa nya jobb. Näst mest effektivt är att stärka ekonomin för de hushåll som har låga inkomster. Sämst effekt på tillväxten i närtid är enligt den här analysen generella skattesänkningar. Finansdepartementets beräkningar visar att den förda finanspolitiken har gjort att tillväxten blivit en halv procentenhet högre per år 2015-2017. Regeringens politik har därmed tydligt bidragit till att dra Sverige ur en lång period med låg tillväxt.

Nu står Sverige inför ett avgörande vägval. I skuggan av regeringsfrågan har oppositionens ekonomiska politik hamnat i skymundan – men det är av all vikt att den börjar belysas. De fyra borgerliga partiernas gemensamma skattesänkningar uppgår till 70 miljarder. Sverigedemokraterna vill sänka skatten med drygt 50 miljarder, och ge de som tjänar över 100 000 i månaden en skattesänkning på 46 000 kronor per år.

Dessa löften skulle inte bara äta upp Sveriges överskott i de offentliga finanserna och omöjliggöra nya investeringar, de är så vidlyftiga att de måste finansieras med nedskärningar inom utbildning och välfärd – just de faktorer som har möjlighet att pressa tillbaka arbetslösheten.

Konfliktlinjen i svensk politik står inte om problembilden. Alla som kan jobba ska jobba, där är vi alla överens. Konflikten står om lösningarna. Ska statens ökande resurser användas till att bygga ut och höja kvaliteten i skolan, vården och omsorgen och att bekämpa arbetslösheten – eller till att sänka skatten, mest för de som tjänar mest, med medföljande nedskärningar och nya underskott?

Den svenska modellen måste utvecklas – inte avvecklas. De generella skattesänkningarnas tidevarv är över. Sverige måste välja välfärden. I dag, och under det kommande decenniet.
 
Stefan Löfven, statsminister

Magdalena Andersson, finansminister